Tragisk med dödsolyckan i Söråker utanför Timrå

Jag läste och berördes av dödsolyckan i Sörfors utanför Timrå, där två tonårsflickor i ett skotersläp omkom när de blev påkörda av ett tåg. Det måste vara hemskt för anhöriga och överlevande. För de två som överlevde på skotern såväl som lokföraren som hjälplöst fått bevittna den hemska olyckan.

Tids nog kommer vi att få en klarare bild över förloppet och omständigheterna kring olyckan. Nu går mina tankar till de berörda.

4 kommentarer

  1. Brorson

    På bilder från ,olycksplatsen ser man tydliga förbudsskyltar mot trafik med alla slags fordon, även cyklar, och även mot ryttare på häst. Med ledning av detta drar jag slutsatsen att det är en s.k. ägovägmåtgärder.ed särskild dispens för markägaren att trafikera med jordbruksmaskiner samt att markägaren har instruktioner om särskilda försiktighetsåtgärder och hur man förvissar sig om att inget tåg nalkas.

    Markägaren har befogenhet att själv förbjuda eller tillåta obehörig trafik på denna typ av vägar och har inget ansvar för säkerheten på vägen, men här rådde alltså totalförbud att passera järnvägen på annat sätt än till fots. Det är vanligt att fordonsförare ger fullkomligt f-n i förbudsskyltarna, vilket sagt inom paranetes att svenska folket inte alls lyder myndigheter , tvärtemot vad den svenska coronastragen förutsätter.. Det är rena sagor. Svenskar är ögontjänare och bryter systematiskt mot regler, när de tror att det inte är farligt och att ingen ser.

    Regering och riksdag bör skyndsamt besluta om åläggande för markägare att sätta upp effektiva hinder mot obehörig trafik på denna typ av vägar före koorsning med järnväg i form av låsta grindar eller bommar, som bara kan öppnas av markägaren och automatiskt återgår i låst läge efter passage. Staten kan mycket väl ge bidrag till anläggningskostnaden , mot att markägaren ansvarar för underhållet.

    Det förekommer att bilister använder ägovägar, som passerar järnvägar, som genvägar trots närmast obefintlig sikt, i stället för att använda det allmänna vägnätet. Naturligtvis borde detta vara förbudet- och sgtraffbart för den som blir påkommen.Jag vågar påstå att jag har mycket goda kunskaper om säkerhet och trafikering av järnvägar, då jag även är utbildad tågklarerare. Men det var inte populärt när jag kritiserade argumenten för Botniabanan, att det skulle vara oavhjälpliga kapacitetsbrister på sambanan.Det var ju en oerhprt negativ reklam mot järnvägen som trafikmedel och indirekt propaganda fpr ökad långtradartrafik.

    Se till att det som redan finns fungerar och att obehörigaefffektivt hindras att ta livsfarliga genvägar.

  2. olle

    Oerhört tragiskt, och det var nära med en liknande olycka där jag kunde blivit inblandad i går.
    En skoter med en familj på svischade över vägen utan att stanna ,trots att de ska stanna vid överfart och passagerare ska gå över vägen. Det var ca 1 meter ifrån att jag skulle ha kört in i pulkan.Var helt skakis efter detta ,tror inte ens de märkte hur nära det var.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Oj herregud, jag kan verkligen förstå hur omskakande det måste ha känts – i synnerhet när den här olyckan i Söråker inträffat!!

  3. Brorson

    Enligt media utreds scooterföraren för grovt vållande till annans död, men polisen vill inte uttala sig närmare eftersom åtal ännu inte är väckt. Journalister, som står rakt under de mycket tydliga förbudsskyltarna (förbud mot både ridning och slags fordonstrafik)och säger att det saknas varningsskyltar och att de inte förstår vilket brott scooter-föraren har begått. De lägger skulden för olyckan på Trafikverket. Enligt uppgift är tåghastigheten på platsen begränsad till 70 km / h. Vilket är typiskt. Jag känner till flera tillbud och inträffade olyckor med långsamgående tåg. Bilister och andra vägtrafikanter chansar på att de ska hinna över. Det gör de inte, om tågen går riktigt fort. Man behöver bara jämföra med hur corona-restriktionerna följs. T.o.m äldre personer uppför sig som om de vore odödliga. Varken munskydd eller avstånd.

    Det hela kan liknas vid ett gerillakrig mellan vägtrafikanter och tågbolag, och det har pågått sedan bilismens barndom under 1920-talet. Man får intrycket att vägtrafikanterna försöker tvinga fram en nedläggning av järnvägen. Det är på tiden att politikerna tar ställning för järnvägarna, även de befintliga och lokförarnas rätt till en bra arbetsmiljö. Det är inte järnvägen, som ska bort, utan den obehöriga trafiken på ägovägar som korsar järnvägar. Att de här järnvägsövergångarna finns kvar är för markägarnas skull och inte för allmänheten.

    Markägarna måste ha fulla befogenheter, och når vägen korsar järnväg, även skydlighet att stänga av vägen för allmänheten, Det behövs en ny lagstiftning omgående. Det som Trafikverket gör oh kan göra tar för lång tid, inte minst p.g.a. alla överklaganden. En åtgärd är lantmäteriförrättningar, så att alla mark på vardera sidan om järnvägen får samma ägare. Och då kan berörda ägovägskorsningar tas bort…

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.