Språket är viktigt när man jobbar inom äldreomsorgen.

Språket är viktigt och våra äldre måste kunna förstå personalen och bli förstådda. Då man inom äldreomsorgen arbetar med just människor så måste en god nivå av svenska vara en förutsättning för att kunna få jobba inom äldreomsorgen i Umeå. Det förväntar jag mig när vi anställer personal inom äldreomsorgen och jag har fullt förtroende för att vår förvaltning gör rätt rekrytering.

Det gäller all rekrytering inom kommunen. Vi sitter inte som politiker i fullmäktige och fastställer vilka krav som ska gälla för rekrytering av fastighetsskötare, köksbiträde, lärare, kommunikatörer, personalchefer, osv.

Våra äldre förtjänar den bästa omsorgen. Med omtänksamhet och hög kvalitet. Med personal som har förutsättningar att kunna ta sig tid för de äldre i deras hjälpbehov. Det senaste året har varit riktigt tufft och ansträngande för vår personal.

Jag vill därför uttrycka min innersta tacksamhet för all vår ovärderliga personal inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Och just därför är jag också ytterst tacksam för alla de med utländsk bakgrund som nu jobbar inom vår äldreomsorg. För hade vi inte haft dem så hade vi legat riktigt pyrt till. För då hade vi haft en tuff personalbrist i äldreomsorgen i Umeå, vilket hade drabbat våra äldre.

Blickar vi framåt så kommer vi behöva dem än mer, för har vi ett stort och växande rekryteringsbehov inom äldreomsorgen. Vi kommer att behöva alla som vill jobba inom äldreomsorgen – oavsett bakgrund. Och vi kommer att vara ytterst tacksamma för alla som väljer att ägna deras yrkesliv till att ge våra äldre den bästa omsorgen.

Problemet med SDs motion var främst att SD själv inte visste vad det var för kravnivå de ville ställa. Och dessutom lyckades de fylla motionstexten med ett antal fördomsfulla slutsatser.

För det första, vad menade de med Svenska C? Inledningsvis menade de C-kursen på SFI. Det är personligen en väldigt låg nivå, på tok för låg enligt mig för att kunna jobba inom äldreomsorgen. Senare i debatten ansåg de att det var C1 nivå enligt den Europeiska språknivåskalan som skulle gälla som krav, vilket är en helt annan och mycket mer avancerad nivå än C-kursen i SFI. Det gör det svårt att veta vad man har att ta ställning till.

Att som i brödtexten påstå att äldreomsorgen idag är en integrationsåtgärd där man mer eller mindre ”medvetet” trycker in mångkultur vet jag inte ens hur jag ska bemöta. Förutom att det uppenbarar den okunskap inom äldreomsorgen som SD uppenbarligen har så osar det av fördomar.

Kort sagt, jag har inga problem med att vi diskuterar språkkrav. Det svenska språket är en viktig nyckel in till samhället och till arbetslivet. Och det är en förutsättning för att man ska kunna jobba inom omsorgen. Så länge vi håller oss till sakfrågan. Men jag anser – precis som i ALLA ANDRA anställningar vi gör i kommunen, att det inte är vi politiker som i fullmäktige ska detaljstyra vilka rekryteringskriterier som gäller. Det måste vi förvänta oss och ha förtroende för att förvaltningen klarar av.

Det gläder mig att det finns en bred enig syn i att det svenska språket är en viktig nyckel in till samhället och arbetslivet. Sen förutsätter jag givetvis att alla som vill ställa krav också är redo att satsa på svenskundervisningen för att ge våra nysvenskar de rätta förutsättningarna att kunna leva upp till de krav som vi vill ställa.

avslutningsvis, debatten höll sammantaget en saklig och balanserad nivå. Petter Nilsson (SD) och jag hamnar återkommande i samma situation: Vi är oeniga i sak, men vi har en ömsesidig respekt gentemot varandra och går inte över gränsen med personangrepp och fördomsfulla inlägg om varandra. Det tycker jag är bra. Vi är båda företrädare för folkvalda partier och ska respektfullt bemöta varandra i debatten.

4 kommentarer

  1. Pingback: KF röstade ner språkkrav inom Äldreomsorgen | Petter Nilsson(SD)

  2. Undersköterska

    I äldrevården i dag är det faktiskt katastrof vad det gäller språkförbistringar. Det är fakta! Ut och se er omkring!!!!! Det är synd om de gamla.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Anne,

      Tack för din kommentar. Det är naturligtvis inte bra. Språket är viktigt, här förväntar jag mig att våra förvaltningar ställer rätt krav vid anställning.

  3. Brorson

    Språket är viktigt, inte minst att man gör sig förstådd och själv förstår, när man vårdar andra. Det är också viktigt att man översätter rätt. För mig är det emellertid viktigt att förmå miljöpartister att förstå att de har fel om kärnkraften, att de kanske har fel om klimatet (Det vet vi inte säkert – vetenskapen har inte svar på alla frågor) och gör felaktiga prioriteringar. Skyddet för naturen måste ges mycket högre prioritet. Utan natur ingen miljö.

    Det hade blivit två stora vinnare, om MP lämnar regeringen. Den ena vinnaren skulle vara partiet självt, som skulle kunna lägga mycjet stlrre fokus på det utomparlamentariska arbetet, Och på det kommunalpolitiska arbetet i kommuner, där partiet kan göra skillnad., Vem vinner då på Jan Hägglunds fortsatta trakasserier mot en enskild miljöpartist? Inte ens Jan Hägglund själv, som därigenom utraderar den stora respekt för sig själv, som han har samlat på sig genom sina mycket insiktsfulla inlägg om pandemin.

    Har miljöpartisten försökt ge sken av att vara något som hon inte är? I så fall drabbar den kritiken i mycket högre grad de moderater och centerpartister som verkligen- och i offentliga sammanhang – har presenterat sig själva som ”borgmästare”.

    Det är nämligen inte bara titeln, som har avskaffats, utan även befattningen som borgmästare. Under gamla tider var en svensk borgmästare en av kungen utsedd domare i rådhusrätten (nuvarande tingsrätten)i en stad (en tätort som hade stadsprivilegier). Borgmästaren var även ordförande i magistraten, som var en lokal statlig myndighet i en stad, med ungefär samma uppgifter som de lokala skattekontoren idag.

    Borgmästaren var alltså inte, som Hägglund verkar tro, den högsta folkvalda politikern i en kommun. Det är emellertid de M- och C-politiker (kommunalråd eller ordförande för kommunfullmäktige), som sedan befattningen som borgmästare har avskaffats, har försökt lägga beslag på titeln åt sig själva.

    Skulle en gruppledare för MP kunna vara ”borgmästare”. Varför inte? Han eller hon har ju ”högsta rangen” inom sitt parti.Jag tror dock inte att det är vanligt förekommande. Jag tror inte att titelsjukan är så utbredd inom MP som inom C och M. Och tydligen även inom AP, som hänger upp sig på att miljöpartisten ifråga inte är en riktig borgmästare enligt Hägglunds hemmasnickrade definition.

    Hägglund drömmer nog om att själv en dag bli högsta hönset i kommunen, med titeln borgmästare. Vad säger han då om att det i Stockholm har funnits hela fyra borgmästare samtidigt, och i många mindre städer två?

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.