Ny resursgrupp för barn med autism på Bräntbergsskolan

I onsdags rapporterade VK att en ny resursgrupp kommer att bildas på Bräntbergsskolan. Bakgrunden är bekant för alla oss som varit involverade i skolpolitiken i Umeå den senaste tiden: Bräntbergsskolans klass för elever med autismdiagnoser har inför hösten dubbelt så många sökande som platser.

Det här har inneburit att en hel del barn med omfattande behov inte fått plats i specialklassen. Många föräldrar, som länge kämpat stenhårt för deras barn möjligheter i skolan, har förtvivlat hört av sig till politiken och lokalmedia. Och det är inte förvånande.

I många fall har specialklassen på Bräntbergsskolan inte setts som ett val utan snarare som en sista utväg efter åratal av kamp och försök att få till en fungerande skolgång.

 

Viktiga principer för en långsiktig lösning:

Huruvida detaljerna i vårens lösning på Bräntbergsskolan är den bästa är upp till berörda vårdnadshavare och personal att avgöra. Men det är en kortsiktig lösning, det viktiga arbetet med en långsiktigt hållbar lösning återstår.

För- och grundskolenämnden ska under hösten fatta ett mer långsiktigt beslut om hur kommunen ska organisera lärmiljöer för elever som har mer omfattande behov av särskilt stöd. Det pågår nu en utredning som bland annat kartlägger behovet av olika typer av resursgruppen.

Från Miljöpartiets sida vill vi lyfta fram några principer som vi står bakom.

För det första, för vissa elever krävs undervisning i mindre grupp, i ett anpassat klassrum. Sverige har haft en rörelse där vi gått bort från de så kallade ”obs-klasserna”, klasser som ibland verkade gå ut på att underlätta för de vanliga klasserna, medan eleverna som gick i de mindre grupperna (vilka kunde ha väldigt olika typer av utmaningar) kunde få en försämrad skolgång. Ingen vill tillbaka dit. Samtidigt så är många svenska experter nu överens om att inkluderings-tanken har gått för långt. Trots goda anpassningar så kommer det alltid att finnas elever vars funktionsnedsättning gör att de behöver skolgång i mindre grupper, ibland på tillfällig basis, ibland på mer långvarig. Där måste barnens bästa vara det absolut prioriterade.

För det andra, det är rätt tänkt att en sådan mindre undervisningsgrupp, som den som ska finnas på Bräntbergsskolan, har en koppling mot en större klass, där barnen kan delta i vissa aktiviteter i den större klassen, i den mån det fungerar för barnen i fråga. Barn med autism behöver rätt anpassningar och också rätt utmaningar. Att hitta den balansen är inte alltid helt enkelt, men det är så vi kan nå framgång.

Miljöpartiets inställning har alltid varit att vi måste ge bra förutsättningar för barn med dessa utmaningar. Och vi ska inte glömma att det här är barn med många talanger. Det handlar inte främst om att hjälpa barn som har det svårt, utan det handlar om att ge dessa barn möjligheten att blomstra. Med rätt anpassad undervisning kan elever med NPF-diagnoser som har svåra utmaningar i ett vanligt klassrum bli framtidens stjärnor.

Avslutningsvis vill vi i Miljöpartiet tacka berörda anhöriga, personal, företrädare för Autism- och Aspersgersförbundet och andra som har arbetat för en bra lösning i denna fråga.

3 kommentarer

  1. Helena Skagerlind

    Tack Nils för ditt och Miljöpartiets engagemang i den här livsviktiga debatten. Äntligen ett parti som tycks vilja värna och stärka upp de här glömda barnens villkor. Nu ser vi med spänning fram emot Överklagningsnämndens beslut. Vi hoppas nu verkligen att den utredning kring resursklasser/skolor som kommunen nu genomför blir en grundlig kommunövergripande kursändring som kommer alla barn med npf-diagnoser till godo från förskola, genom grundskolan och vidare i gymnasiet så vi slipper uppleva såna här brandkårsutryckningar varje år i framtiden. Vi anhöriga kommer kämpa in i döden för våra barn och barnbarn. Tack än en gång för att du/ni har lyssnat och tagit till Er våra berättelser. Jag vet då äntligen var jag lägger min röst nästa höst.

  2. Helena Skagerlind

    Stort tack till dig Nils och till Miljöpartiet för Ert engagemang i den här livsviktiga frågan. Vi familjer och anhöriga hoppas nu att den utredning som pågår ska mynna ut i att Umeå tar ett kommunövergripande helhetstänk från förskola och genom hela grundskolan. Att Umeå äntligen kan ta klivet och lägga sig i framkant som den utbildningskommun den är när det gäller en för alla barn välkomnande skolmiljö som bygger på professionell pedagogik och hög kompetens. Nu väntar vi med spänning på Överklagningsnämndens beslut. Vi familjer och anhörig kommer kämpa in i döden för våra barn och nästa steg blir gymnasieskolan. Tack än en gång, nu vet jag iallafall var jag ska lägga min röst vid nästa val.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Helena,

      Stort tack för din kommentar, det värmer! Det här är en fråga som berör oss djupt. För oss är frågan om ett fungerande stöd för barn med NPF-diagnoser, som utgår från barnets bästa, en prioriterad och ytterst viktig fråga. Jag har varit i kontakt med flera föräldrar där stödet till deras barn brustit, vilket berör och gör ont. Jag är ytterst tacksam för att de hört av sig och delat med sig av sina och deras barns erfarenheter. Vi ska fortsätta kämpa för ett fungerande stöd för barn med NPF-diagnoser i Umeås skolor.

      Hälsningar,
      Nils

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.