Försvaret av Bromma Flygplats – Ett emotionellt ställningstagande utan saklig grund. Är det så vi vill att Sverige ska styras?

Inför nästintill varje beslut ställs vi inför vägval. Positiva och negativa konsekvenser ställs mot varandra. Analyser görs och alternativens konsekvenser bedöms. Inget är svart eller vitt. Nästan inget. Men i vissa fall finns det oavsett partifärg ett rätt eller fel, ett svart eller vitt, där emotioner ställs emot rationell fakta. 

 

”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”

I debatten om Bromma Flygplats framkommer ett enda argument till försvar för att behålla Bromma Flygplats. ”Vi måste säkerställa goda flygförbindelser”. I vårt fall här lokalt till Umeå. Det låter logiskt och fullt rimligt. Lika rimligt som att vi måste säkerställa att vi har goda väg- och järnvägsförbindelser till Umeå såväl som god tillgång till internet och telekommunikationer. Om detta kan nog alla hålla med.

Det som inte framgår är följande fråga: På vilket sätt hotar nedläggningen av Bromma tillgången till goda flygförbindelser?

Vilka städer och länder kan vi inte längre flyga till? Är maxkapaciteten mellan Umeå och Stockholm via Arlanda redan nådd? Är flygen till/från Arlanda så pass fulla och många att vår möjlighet att flyga mellan Umeå och Stockholm hotas av nedläggningen av Bromma? Är framtidens behov hotade?

Finns det inga konkreta fakta som backar upp påståendet så återstår endast ett sak. Argumentet blir ett emotionellt ställningstagande utan substans. Ett kostsamt sådant. Och vi kan inte låta Sverige styras av emotionella ställningstaganden utan någon som helst fakta som backar upp ens argument.

Det finns ingen anledning för mig att fördjupa mig i frågan om nedläggningen av Bromma begränsar vår tillgång till destinationer. Svaret är enkelt: Nej. Bromma når Stockholm precis som Arlanda. I stort sett alla övriga nationella destinationer från Bromma kan nås via Arlanda. Och i tillgång till internationella destinationer har Bromma inte en chans gentemot Arlanda.

 

Hur ser framtidens efterfrågan för Bromma Flygplats ut?

Då återstår endast ett hot mot vår tillgång till flygförbindelser om vi lägger ner Bromma: Att maxkapaciteten mellan Umeå och Arlanda nås. Innan jag går in på framtidens behov så vill jag påpeka en sak som ofta glöms bort i debatten. Att flygresandet uteslutande minskat på grund av covidpandemin stämmer inte. Om vi tar Umeå som exempel så minskade antalet resenärer stadigt under 2017, 2018 och 2019. Totalt med 7 %, trots att Umeås befolkning under samma period ökade med 5 %.

Denna utveckling såg vi i hela Sverige – inte bara i Umeå. Det var då som den mindre flygplatsen i Stockholm, Bromma, började få problem att gå runt. Med minskat antal flygresor fanns inte längre den bäring som krävdes för att fullt ut under Swedavia driva två flygplatser i Stockholm. Sen slog covidpandemin till…

Med anledning av den förändrade situationen begärde regeringen en konsekvensanalys av Swedavia vid en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Det här är deras slutsatser:

”Swedavias bedömning är att det, givet den nya marknadssituationen, inte längre är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare och att en konsolidering av flygtrafiken i Stockholmsregionen till Stockholm Arlanda Airport är möjlig.”

Om flygets återhämtning efter krisen konstaterar de följande:

”Flygmarknaden befinner sig i en kris som saknar motstycke. Bromma kommer sannolikt att ha ett kapacitetsöverskott på grund av låga trafikvolymer under lång tid framöver. Kostnaden för det skulle i förlängningen komma att bäras av resenärer och redan sargade flygbolag, vilket vi inte bedömer är möjligt.”

Svart på vitt, det går inte att vara mer tydlig än så. Även efter covid väntas så låga trafikvolymer under lång tid framöver, att det inte är motiverat eller möjligt att fortsätta driva Bromma Flygplats.

Därmed har vi ett svar på det enda argumentet som hittills framförts av Bromma-försvararna: Går det att säkersrtälla goda flygförbindelser om vi lägger ner Bromma Flygplats? Svar: Ja. Även för Norrland och Umeå? Svar: Ja. 

 

Affärsresor och privatresor – hur ser framtidens efterfrågan ut?

Hur ser det ut med efterfrågan på flygresor framöver? Flygresor delas in i två kundsegment: Affärsresor och privatresor. Så låt oss titta på dessa post-covid:

Affärsresor:

Enligt ett flertal marknadsanalyser från besöksnäring och flygbranschen är slutsatsen följande. En långsam återhämtning väntas, dock räknar man ej med att nå tillbaka till samma volymer som före pandemin. Det finns två viktiga skäl till det:

Digitala möten är här för att stanna:

Pandemin begränsade våra möjligheter att ses fysiskt vilket innebar ett enormt kliv för den digitala utvecklingen. Zoom, Teams, Google Meet, etc. Plötsligt blev det naturligt och nödvändigt att mötas digitalt istället för fysiskt. Och tekniken fungerade bevisligen. Fördelarna med digitala möten blev uppenbara: Minskat antal affärsresor innebar minskade kostnader och minskade tidsförsluster för medarbetare. Vi blev också mycket mer medvetna om vilka möten som även framöver bäst lämpar sig att skötas digitalt och vilka som vi framöver gärna tar fysiskt. Samma utveckling såg vi inom den offentliga sektorn.

Så när restriktionerna väl släpper kommer vi sannolikt åter att ses fysiskt – men inte i samma omfattning som tidigare.

Klimatets betydelse påverkar efterfrågan på affärsresor:

Klimatförändringarna får allt större betydelse för såväl offentlig sektor som för näringslivet. Det råder nu äntligen en övergripande konsensus över klimatförändringarna som forskare länge varnat för. Det sker i allt hastigare och mer omfattande takt, vilket är ytterst oroväckande. I och med att allt fler invånare och tillika konsumenter oroas över klimatförändringarna och kräver handling, så ökar trycket på beslutsfattare och företag att ställa om. I ett hållbarhetsarbete är det därför fullt logiskt att organisationens resvanor ses över. Givet flygets klimatpåverkan innebär det en minskad efterfrågan av flygresor.

För Brommas del innebär detta en allvarlig utmaning då affärsresor är deras främsta kundsegment. En avgörande andel av resenärerna där är affärsresenärer, till skillnad från Arlanda som har en mer blandad sammansättning. Utan full återhämtning av affärsresor finns ingen framtid för Bromma, vilket dess ägare Swedavia konstaterat i deras analys.

Privatresor:

Efterfrågan på privatresor förväntas återhämta sig betydligt fortare, om än det på längre sikt är oklart om efterfrågan kommer nå över eller under nivåerna före pandemin. Men våra ledande politiker i Umeå vara fullt införstådda i de miljömål som antagits, med ett tydligt mål på att kraftig minska Umeås konsumtionsbaserade utsläpp från nuvarande 11 ton co2-ekvivalenter per capita till 2 ton 2040. Något som är fullständigt omöjligt om vi inte minskar vår konsumtion av flygresor. Och det är inte bara i Umeå som miljömålen skärps.

Nationellt och internationellt ökar trycket rejält på att tackla de skenande klimatutsläppen och den stundande klimatkrisen. Det är allvar nu vilket allt fler inser.

Det är en tuff utmaning för flygindustrin som är totalt beroende av fossila bränslen och kommer så förbli under många år.

Lägg därtill att det sker en snabb utbyggnad av järnväg inte bara i Sverige utan runtom i Europa och vår omvärld.

Det finns i dagsläget inget som pekar på att flygresandet kommer att återhämta sig fullt ut. Än mindre på att det skulle öka. Att i det sammanhanget slåss för att bevara Bromma OCH bygga ut Arlanda rejält är inget annat än vansinne. Oförsvarbart ekonomiskt – och lika oförsvarbart miljömässigt. 

10 kommentarer

  1. Håkan Rombe

    Det är poseringspolitik att hävda att flygplatsen Bromma är omistlig för god tillgång till flyg. Egentligen beklämmande att politik sjunkit till denna nivå. Men göra något åt verkliga problem som tillgång till telefoni i glesbygd då tar bensinen slut. Poff!

    • Ulf Parde

      Miljöpartiets är inte ett dugg bättre på att vilja göra något åt telefonproblemen i glesbygd. Ö h t är detta parti helt ointresserat av att göra något för människor i glesbygd.

      • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

        Ulf, denna kommentar bevisar enligt mig följande:
        1. Du har ingen ingående kunskap i vad Miljöpartiet driver och har drivit för politik för glesbygden.
        2. Du har helt missat den gröna industrirevolutionen i norra Sverige som sker nu, där uppemot 100 000 arbetstillfällen beräknas skapas som följd av detta, och det faktum att denna gröna industrirevolution är en följd av Miljöpartiets politik.
        3. Utöver detta undrar jag hur du ser på det som bloggartikeln handlar om – Bromma flygplats.

  2. Fredrik

    Jag måste få ställa en fråga.

    Varför är Sverige så förbaskat kass på tågtrafik?

    Handlar det bara om ren snålhet eller är det så att man medvetet bygger järnväg och trafikerar dem på ett sådant idiotiskt sätt?

    Umeå C och Stockholm C har cirka 65 mil mellan sig. Tågen gör kring 200 km/h timmen. Enkel matematik som man får lära sig i årskurs fyra eller fem säger att det tar drygt 3 timmar till Stockholm.

    Men det gör inte det. Det tar det dubbla. Cirka. Varför? Jo, av någon anledning ska tåget stanna med kortare intervaller än 10 mil. Förstår inte varför.

    För att jag ens ska tänka tanken på att åka tåg så måste stoppen begränsas till Ö-vik, Sundsvall, Gävle, Uppsala och sedan Stockholm C. Det ska vara maximalt tre minuter på perrong och sedan iväg.

    Annars är det värt med flyg. Alla dagar i veckan.

    Och varför försöker man inte titta på andra länder? Hur gör man i Tyskland, Danmark, Schweiz, Österrike, Frankrike, Japan mm? Varför ska man i Sverige uppfinna hjulet igen?

    Och innan du säger något om att dem i Nordmaling kanske också vill åka tåg. Så klart. Antingen åker man regionaltåg till övik eller Umeå och kliver på där. Eller så tar man ”jag vill stanna vid alla ställen”-tåget som tar den dubbla tiden.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Fredrik! Tack för din kommentar och en mycket relevant fråga. Vi har den järnväg vi betalat för över tid. Under 1950-1970-talet så låg våra investeringar i infrastruktur på mellan 2 och 2,5 % av BNP årligen. Från 80-talet sjönk investeringarna i infrastruktur drastiskt ner till c.a. 1 % av BNP och där har de legat kvar fram tills för några år sedan. 1 % har aldrig varit tillräckligt för att fullt ut kunna satsa både på vägnätet OCH järnvägen.

      Från 50-talet och fram emot slutet av 90-talet var biltrafik, buss och lastbil under konstant utveckling medan järnvägens marknadsandel stadigt minskade. Därav kom fokus på Sveriges investeringar under drygt ett halvt sekel att ligga på vårt vägnät.

      Under 2000-talet har plötsligt järnvägens efterfrågan i synnerhet gällande persontrafik ökat enormt, spåren har fyllts till maxkapacitet vilket medfört att godstrafikens utveckling bromsats. Detta på gamla spår vars underhåll eftersatts under decennier.

      Därför behövs nu enorma satsningar, dels på att rusta upp befintliga spår, men även på att bygga nya stambanor för att kunna öka kapaciteten. Men det kostar och för det krävs en politisk vilja.

      Du har helt rätt att tågen skulle kunna ta sig mycket fortare mellan Stockholm och Umeå. Dessutom är det så att man rent faktiskt kan ha tåg i 250 km/h längs botniabanan, har för mig att SJ införskaffar tåg nu för sträckan som kan köra i den hastigheten. Men där är det direkt nödvändigt att vi får igenom satsningen på Nya Ostkustbanan med dubbelspår, för i dagsläget är hela sträckan mellan Kramfors och Gävle en rejäl bromssträcka.

      Slutligen, du är inne på helt rätt spår. I ett väl utvecklat järnvägssystem skiljer man på nationella snabbtåg med få stationer, regionala snabbtåg med lite fler stationer, och lokala klassiska pendeltåg med många närliggande mindre stationer/perronger. Det är så vårt järnvägssystem här i norr på sikt måste utvecklas.

      Nu blev det ett väldigt långt svar, men jag hoppas jag kunnat besvara din fråga. 🙂

  3. Kenth

    Om folk bodde och jobbade på samma ort skulle flyget kunna minskas
    rejält. Politiker ,tjänstemän m.fl som åker tusentals mil flyg/år…är det behövligt?
    Nu i corona tider har vi ju visat att det går lika bra streema möten och koppla
    upp oss via internet.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Kenth! Du har helt rätt i att covid-pandemin bevisat att det är fullt möjligt att fortsätta ses och samverka över långa avstånd utan att alltid resa fysiskt. Dessutom har det visat att för många olika typer av arbeten är det inte alltid nödvändigt att fara in till sitt kontor fysiskt utan man kan jobba mer exempelvis hemifrån.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Ja hastigheter är ju alltid en säkerhetsutmaning, ett flyg som ”spårar ur” i 700 km/h är definitivt oroväckande ur säkerhetsaspekt. Men hastiga tågförbindelser behövs för att knyta ihop arbetsregioner och för att tåget som oslagbart ur klimatsynpunkt ska vinna marknadsandelar. Höghastighetståg där de finns är onekligen ytterst attraktiva och efterfrågade.

Lämna ett svar till Ulf Parde Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.