Elbristmyten och sanningen bakom de höga elpriserna

Återigen har Kommunalråd Anders Ågren (M) framfört sitt partis åsikter angående elfrågan i Sverige – att Sverige har elbrist och att vi därför bör bygga kärnkraft. Elbristen i den berättelsen bygger dessutom på att “Miljöpartiet bedriver en extrem politik och verkar för att kärnkraften ska läggas ner.” Det fascinerande är att inget i den berättelsen är sant.

Dessvärre är det idag många som tror att Sverige har ett elunderskott till följd av nedstängningen av kärnreaktorer i södra Sverige, vilket lett till att elpriserna under de senaste åren ökat. I den berättelsen vilar den största delen av skulden på Miljöpartiet.

Sanningen är dock att Sverige är en stor nettoexportör av el och att vår elexport stadigt ökat. Enligt Energimyndigheten beräknas elexporten öka från 25 till 38 terawattimmar bara under de närmaste två åren.

Däremot är det helt sant att elpriserna stundtals är höga, i synnerhet i södra Sverige. Det är något som är verkligt, konkret och svider i plånböckerna.

Så varför pendlar elpriset så mycket? Det finns två huvudorsaker: Det svenska kraftnätets begränsning och den avreglerade elmarknaden. En majoritet av Riksdagens partier, däribland Moderaterna, valde att avreglera elmarknaden, med argumentet att ökad konkurrens skulle ge lägre elpriser till konsumenten. De valde även att integrera vår elmarknad med det europeiska nätet, vilket innebär att priserna påverkas av läget i Europa. Dessutom bolagiserades kraftnätet.

När konservativa talar om svensk energipolitik påstås felaktigt att Sverige har en extrem och ideologiserad elpolitik. Men om vi kastar ut blickarna mot Europa kan vi se exempel på länder vi absolut inte vill ha som förebilder. Efter Fukushima-olyckan 2011 bestämde sig Tyskland för att lägga ner all kärnkraft under 2010-talet, utan att ha en färdig energistrategi, vilket gjort landet beroende av rysk gas och av projektet Nord Stream 2 som utgör ett hot mot säkerhetsläget i Östersjön.

Finland å sin sida har sedan två årtionden tillbaka strävat efter att bli självförsörjande på kärnkraft. Kärnkraftverket Pyhäjoki, bara lite över tio mil från Luleå, Piteå och Skellefteå, har varit i planeringsstadiet under vad som känns som en evighet. Den senaste nyheten är att byggtillståndet försenats till 2022, varpå kärnkraftverket nu tidigast beräknas stå färdigställt 2029. Olkiluoto 3 som skulle tagits i drift 2009 har försenats i mer än ett decennium och beräknas tas i drift 2022. Kostnaderna för denna nya reaktor har skenat till närmare 200 miljarder kronor.

Under det senaste decenniet har Finland i väntan på sin nya kärnkraft nettoimporterat totalt 171 terawattimmar.  Sverige valde en annan väg, en omställning mot förnybar elproduktion i kombination med energieffektivisering. En framgångsrik väg som lett till att Sverige under samma decennium nettoexporterat 148 terawattimmar.


Om vi skulle gå på linjen som Ågren, Åkesson och Kristersson förordar skulle vi få vänta i 15-20 år på dyr, olönsam och miljöskadlig kärnkraft. Samtidigt har Svenska Kraftnät nu fått in ansökningar på 135 gigawatt i havsbaserad vindkraft vilket motsvarar 500 terawattimmar i årlig elproduktion. Detta är mer än 10 gånger mer i årlig elproduktion än vad svensk kärnkraft totalt producerar i Sverige.

Det förbluffande är att det konservativa blocket envisas med att kämpa emot marknadens aktörer i deras iver att med skattemedel tvinga fram olönsam och miljöfarlig kärnkraftsel. De vill därigenom “ta ansvar” för Europas elbrist med våra svenska skattebetalares pengar. Enligt oss är det helt absurt.

8 kommentarer

  1. Olle

    Förutom den kortare livslängden för förnybara produktionsanläggningar, kräver det förnybara systemet en inbyggd överkapacitet. Sweco har antagit att det svenska energisystemet måste vara dimensionerat för att klara elförsörjning även en dag när solcellsparken producerar noll kW och vindkraftsparken 13 procent av den totalt installerade effekten (i snitt 9 procent). Detta är något mer optimistiskt än Svenska Kraftnäts anvisning att man bara kan räkna med att den nuvarande vindkraftsparken producerar 7 procent av sin kapacitet under dagar med topplast i nätet.
    För att ersätta nuvarande kärnkraftskapacitet på 8,7 GW nettoeffekt med ”100 procent förnybar” energi behöver man enligt Sweco bygga ut 28–36 GW ny sol- och vind, samt 3,3 GW ny vattenkraft, alternativt 3,8 GW ny gaskapacitet.
    Detta innebär dessutom att det förnybara systemet i snitt kommer att producera ett överskott på 25–29 TWh per år. Överskottet innebär i sin tur att, enligt Swecos simuleringar, priset på el kan sjunka till noll på den nordiska elmarknaden under 13–16 procent av årets timmar. När vind- och solkraft producerar som mest får alltså inga elproducenter på marknaden några intäkter överhuvudtaget.
    Det hävdas ibland att ett överskott från förnybar elproduktion kan säljas till våra grannländer. Som Swecos beräkningar visat är intäkterna vi kan få från denna elförsäljning väldigt låga och lika med noll under 1,5–2 månader av året.
    Dessutom är resultatet en kraftigt instabil elmarknad, där priserna enligt Sweco under några timmar om året kan rusa upp till 30 kronor/kWh.
    När det gäller kostnaden för en kWh el från ny kärnkraft så är den i dag mycket riktigt högre än för ny vindkraft. Merkostnaden för investeringar i ”100 procent förnybar” energi i Sverige blir över 1 000 miljarder kronor under tidsperioden 2019–2090 när man tar hänsyn till en kortare livslängd för produktionsanläggningar och svängmassa.
    På samma sätt som teknikutveckling skulle kunna sänka kostnaden för svängmassa, så kan teknikutveckling sänka kostnaden för ny kärnkraft. Vi som arbetar med denna utveckling anser det orimligt att en hållbar teknik som modern, småskalig kärnkraft inte skall ha tillgång till samma stöd för forskning och utveckling som andra tekniker, samtidigt som IPCC så tydligt gått ut och sagt att både sol-, vind- och kärnkraft behövs för att världen skall klara klimatmålen.

  2. Fredrik

    Har jag fel när jag säger att Sverige är exportör av billig el på sommaren och importerar el på vintern när den är dyr?
    Det kan väl inte vara rätt väg att vandra att elda olja, 140 000 liter/h så fort det börjar bli kallt i landet för att klara både industrins och människors behov av el. Sverige behöver tryggad elförsörjning året runt, jag säger inte att det nödvändigtvis behöver kärnkraft, men hade det inte varit bättre att köra med dom kärnkraftverk vi hade tills alla miljövänliga lösningar var på plats?

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Fredrik, tack för din kommentar. Ja, det är fel att Sverige importerar el under vintern, vi är en av Europas största exportörer även vintertid. Om du går in på följande länk kan du följa läget i nutid:

      https://www.svk.se/kontrollrummet

  3. Michael Grahn

    Men det går bra att köra ett oljeeldat kraftverk på 662 MW, alltså jag må vara Sosse men sluta att spela Bror Duktig när det gäller energipolitik!!

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Michael. Jag spelar ej bror duktig. Jag svarar bara på felaktigheter i energidebatten. Det är ingen information som jag sitter på själv, det finns att tillgå för alla som vill sätta sig in i energisituationen.

  4. Erik S

    Bra och trovärdig analys måste jag säga! Däremot har jag några synpunkter. Ej uttjänad kärnkraft som läggs ner i förtid är också stöld från skattebetalarna. Sedan nämner du överföringsproblem. Hade kärnkraften fått tugga på medan näten byggdes ut hade södra Sverige inte behövt tacka nej till flertalet industrietableringar i nutid, det är också absurt. EU har krav att medlemsländerna ska kunna exportera majoriteten av sin elproduktion, det är inte avregleringen fel att Sverige har överskott och Centraleuropa underskott. Därigenom smälter priserna ihop. Och slutligen spelar det ingen roll hur kul vi har det när det blåser om det inte finns tillgängligt med el vid vinduppehåll.

  5. Kim

    Att antyda att kärnkraft är en quickfix är såklart att försöka lura väljarna. Å andra sidan så är det en hel del som även regeringen undviker eller medvetet försöker undanhålla. Och hur man kan vara så idiotisk att man kan tro elnät kan konkurrensutsättas är ju obegripligt. Ska ju en politiker till att föra sådana resonemang. (Eller de som i princip gratis ”fick” näten.)

    Jag tycker du undviker en fråga, nämligen hur långa tider vi faktiskt har ett underskott och vilken el vi då importerar? Och hur din lösning är för att ta hand om dessa tider? Tänk, för enkelhetens skull, tex de veckor under jan-feb varje år som det är -25 och vindstilla.

    Alltså hur ser det ut på månadsbasis eller veckobasis?

    För att vi har stora överskott under sommaren då det blåser och ger solenergi spelar ju mindre roll då vi har lägst förbrukning just då. Eller?

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Kim och tack för din kommentar! Ja det är en bra och relevant fråga gällande konkurrensutsättningen och privatiseringen av kraftnätet.

      När det gäller ”underskottet så är det enkla svaret nu och har varit så de senaste åren att vi endast har nettoimport några enstaka timmar eller dygn under året. Du kan göra så här, gå in på följande länk:

      https://www.svk.se/kontrollrummet

      Här ser du kontinuerligt nettoexporten av el för varje nordiskt land plus Baltikum. Den uppdateras varje kvart. Då kan du när som helst följa hur det går för den svenska elproduktionen. Direkt svar istället för att lyssna på mig som politruck 🙂

Lämna ett svar till Kim Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.