Sverige behöver ett aktivt OCH hållbart skogsbruk

Skogsdebatten är polariserad, vilket egentligen är märkligt – då alla aktörer verkar ense om en sak: Skogen har en viktig roll att spela för klimatet.

Det som är debattens kärnfråga är dock framförallt hur skogsbruket kan bedrivas hållbart och på vilket sätt skogen kan hjälpa till i klimatomställningen.

 

Den svenska skogens centrala roll för klimatet:

Den svenska skogen kan förse oss med biobränslen som alternativ till fossilt. Den kan förse oss med trä som ett klimatsmart alternativ till betong. Skogen är dessutom världens äldsta, bästa och mest beprövade CCS-teknologi. Den andas in och lagrar koldioxid, och förser Jordens atmosfär med livsviktigt syre.

Dessutom får vi inte bortse från den ekonomiska betydelse skogen har. Det svenska skogsbruket utgjorde under år 2020 6,5% av den totala exporten. De som sammanlagt arbetar inom skogsbruket utgör 2% av den totala svenska arbetskraften.

Men, en sak är viktig att komma ihåg: Skogen kan inte tillgodose alla behov som lyfts upp i debatten.

Den svenska skogen är inte ens i närheten av att kunna räcka till som biodrivmedel för att ersätta alla fossila bränslen, byggmaterial för alla hus och möbler, förpackningsmaterial, pappersmassa, biobränsle i fjärrvärmeverk och koldioxidlagring samtidigt. När vi ser på skogen måste vi därför ha ett helhetsperspektiv.

 

Tid är något vi inte har…

Inom EU’s skogsstrategi emfaseras skogens roll som kolsänka – det vill säga skogen ska arbeta för att minska mängden koldioxid. Därigenom ska mängden naturskog i EU ökas till 30% (notera: naturskog är ej samma sorts skog som naturreservat). Flera debattörer i Sverige menar att EU bortser från att Sverige redan har ett koldioxidkretslopp. Kalhyggen återplanteras, skog återväxer och när den gör det tjänar den in den koldioxid som tidigare släppts ut. Dessa debattörer menar att det svenska skogsbruket redan i grunden är hållbart, samt att en omställning riskerar störa skogen som exportråvara.

Vad dessa debattörer väljer att bortse från är tidsaspekten. Sverige ska bli koldioxidneutralt fram tills 2040, men skog tar hundra år på sig att växa. Under de första tio åren av sin existens kommer kalhyggena genom nedbrytning av stubbar och döda växtorganismer, samt frånvaron av träd, att vara en nettoutsläppskälla för växthusgaser. Först efter 25-30 år har den nya skogen börjat bli en kolsänka.

 

Den svenska skogen lagrar just nu 43 miljoner ton CO2. Detta motsvarar 84 % av Sveriges totala utsläpp på 51 miljoner ton, vilket givetvis är bra. Men den svenska skogens potential att agera kolsänka är mycket större än så. För den totala lagringskapaciteten för den svenska skogen ligger på 123 miljoner ton vilket motsvarar nästan 2,5 gånger Sveriges totala utsläpp!

Märk väl: Vår linje är inte att Sverige ska upphöra med skogsbruk eller att nyttja skogens produkter. Snarare vill vi visa på den potential i de 80 miljoner ton som skogen med dagens konventionella skogsbruksmetoder inte tar upp, något som de flesta av våra skogsägare förstår att uppskatta.

De flesta skogsägarna är nämligen inte en del av det svenska exportskogsbruket som det ser ut idag. Det är tiotusentals små hemmansägare för vilka skogen snarare än att vara ett skogsbruk är en kapitalbesparing eller försäkring, som då och då avverkas när en ny bil eller skoter ska inköpas.

Det mesta av skogsmarken i Norrland ägs dock av några få stora skogsbolag. De bedriver ett konventionellt skogsbruk, ofta med stora kalhyggesytor som följd. Dessa driver också linjen att naturskogen i högre utsträckning än idag bör avverkas – det vill säga mängden hyggesskog ska ytterligare växa, för att täcka in de motstridiga “klimatbehov” som alla omöjligen kan täckas in. Därför är det inte förvånande att tankar på att utöka mängden naturskog skrämmer dessa skogsbolag, vilka enligt sig själva främst drivs av en oro över klimatet och en vilja att visa hur positivt den svenska skogen kan bidra.

Skogsbolagen har dock inte några skäl att oroa sig för klimatet ifall mängden hyggesbruk minskar. Dels innebär det att nettoutsläppen går ner, och dels innebär det att andra delar av den svenska ekonomin – som exempelvis industrierna och byggsektorn – kan få mjukare möjlighet till omställning. Vi måste som sagt se till ett helhetsperspektiv, inte bara på skogen – och med mer ostörd skog som faktiskt får möjlighet att arbeta behöver inte klimatmålen stå i konflikt med våra mål om biologisk mångfald.

11 kommentarer

  1. Veronique Dubedout

    En bra förklaring, framförallt högt nödvändig i dagens politiskadebatt om skogen, miljö och ekonomi.

  2. Simon Holmlund

    Det är inte bara de direkta virkes och massaexporten som är viktig utan också alla skogsentreprenörer, skogsinspektorer, maskintillverkare (komatsu, Cranab, Indexator etc) för att nämna några. Om man dessutom räknar in dessa arbetstillfällen och skatteintäkter som det ger så bävar nog alla västerbottningar för vad en minskning av skogsbruket skulle göra för vår gemensamma välfärd. Skogen är ju motorn i länets ekonomi.

    Det vore väldigt fint av oss om vårt hållbara skogsbruk kunde bidra ännu mer för att andra sektorer ska få släppa ut mer. Eller är det möjligen så att det är de näringar som i dagsläget släpper ut mer koldioxid än de binder är de som i första hand måste förbättra sig?

    Att du ser det som att många små skogsägare mest har skogen för att kunna köpa sig en skoter känns stötande men kan väl stämma då många skogsägare inte bor på sina skogsfastigheter längre utan bor i stan. Men för skogsägare på landsbygden långt från städer är deras skogsinnehav ett sätt att delvis försörja sig då det är sämre tillgång på jobb och särskilt välbetalda sådana. Man kunde vända på resonemanget istället och säga att många stadsbor tar jobb på kontor och fabriker för att kunna köpa sig en skoter eller båt.

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Simon och tack för din kommentar!

      Du har många kloka tankar och resonemang. Det är helt rätt som du skriver att det är en hel kedja av yrken och näringar som arbetar inom skogsindustrin. Detta tema kommer jag återkomma till med den intressanta frågeställningen om ett hållbart skogsbruk med mer fokus på förädling och virke av högre kvalitet rentav kan leda till fler arbetstillfällen på sikt. Genom att slänga mindre ”ved i pannorna” och minska behovet av papper och förpackningsmaterial, finns det då potential att nyttja mer av skogen för trädprodukter av högre kvalitet? Husproduktion i trä är en starkt växande näringsgren i synnerhet för oss i Norrland. Dessutom kanske vi kan tillverka fler produkter i trä, bl.a. som kan ersätta textiler och plast.

      Vidare, det är ett väldigt intressant resonemang gällande mer hållbart skogsbruk vs minskning av utsläpp i andra sektorer. Det är just därför som jag skulle vilja att skogen och skogsbruket ingick i ett bredare helhetsperspektiv.

      Slutligen, beklagar verkligen, det var inte alls menat att vara stötande. Essensen var att skogen för många mindre skogsägare är som en försäkring eller ”sparkapital” och har varit så historiskt. Och precis som du beskriver fyller skogen en funktion som försörjning för många skogsägare på landsbygden. Slutpoängen som jag ej kom till avseende denna del i min blogg var att de som har och brukar skogen så tar väl hand om sin skog och är måna att den mår väl. Under lång tid. Ett långsiktigt tänk som ej finns på samma sätt för kvartalsberoende storbolag.

  3. Dag Lindgren

    Tack för en ganska bra överblick över den svenska skogen och diskussionen om den.
    Själv tycker jag inte uttaget ur skogen skall öka. Men först borde man se om marknadskrafterna tillsammans med naturvårdsinsatser (som ökad skyddad skog) räcker för detta. Vad jag föreslår omedelbart är en lätt ökning av lägsta tillåtna slutavverkningsålder (detta skulle faktiskt öka produktionen men minska ägarinflytandet).
    Några kompletteringar:
    Det står i Sveriges makt att minska uttaget, med regleringar skulle detta få konsekvenser som måste kvantifieras och det är inte lätt, skall CO2-utsläpp minskas väsentligt fordras andra beslut. Den svenska industrin skulle importera mycket mer, men ändå skulle en del nyligen gjorda investeringar utnyttjas sämre. Svenskarna skulle konsumera importerade produkter istället vilket ökar avverkningen i andra länder och ökar fossilanvändningen.
    De genetiska material som planeras efter föryngringsavverkningar medför att de planterade skogarna som ersatt de avverkande sedan 70 år växer i snitt tio procent bättre och de skogar som nu ersätts kommer att växa 20% bättre. Det finns många andra kvantitativt viktigare skäl att de nya skogarna växer bättre än de gamla men genetiken är ändå en viktig delförklaring trots att många vägrar att tro att det är något bra.
    Mycket att tillägga men det här är väl inget bra forum

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Dag, tack för din kommentar! Du lyfte flera intressanta tankar och förslag, de bär jag med mig. Kommer återkomma med fler artiklar så ska se om jag kan fördjupa mig lite i de förslag du lyfter inför dessa inlägg.

  4. Kjell Prytz

    Skribenten:
    ”Först efter 25-30 år har den nya skogen börjat bli en kolsänka.”
    Det Lindroth hävdar är att det tar 30 år för den nya skogen att ta upp den co2 som avges från kalhuggen mark. Utöver detta har den nya skogen att ta upp den koldioxid som avges av produkterna, dvs bränsle, papper och trävaror, där allt i slutänden förbränns.
    Sammantaget blir den nya skogen kolsänka först efter hundra år, dvs. samma som omloppstiden.
    Svenskt skogsbruk kan aldrig bli klimatnyttigt inom klimatkrisens tidsramar, bara mer eller mindre klimatskadligt.

  5. Sixten Jonsson

    Jag tror ni har en väldigt enkel och logisk agenda varför ni vill stoppa avverkningar i svenskt skogsbruk.Gammal skog gynnar svamp och därmed lata miljöpartister som inte äter kött. Ungskog ger hallon,blåbär och lingon i massor som är för jobbiga att plocka för miljöpartister som är vana friår dvs ledighet med full lön.Beviset är thailändare och östeuropéer som kommer hit och plockar bären..Dolda agendor hör alltid till i politik.Ett till exempel till:Strandskyddet drabbar inte miljöpartister eftersom dom bor i städerna😃.Beviset , Miljöpartiet saknar mandat i Kf i de flesta inlandskommunerna .

    • Nils Seye Larsen (inläggsförfattare)

      Hej Sixten, hoppas det kändes skönt för dig nu att du fick häva ur dig alla dina fördomar och förolämpningar av miljöpartister. Sen får du väldigt gärna läsa min artikel, kan ju vara att du lär dig ett och annat 🙂

Lämna ett svar till Nils Seye Larsen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.