Språktest för anställda i äldreomsorgen

Nyligen har Moderaterna och Sverigedemokraterna allt mer högljutt larmat om att det behövs politiska åtgärder från Kommunfullmäktige och nämnderna att införa språktester inom omsorgen.

Positiv till språktester – vid behov

Jag vill börja med att vara tydlig med att det är mycket viktigt för en fungerande omsorgsverksamhet att brukarna – det vill säga människorna i behov av stöd – känner sig trygga och kan kommunicera med sin personal. Det är också mycket viktigt att personalen kan kommunicera och förstå varandra väl. Rapporter från Socialstyrelsen har visat att otillräckliga kunskaper i svenska finns – och det är absolut ett problem som existerar och försvårar för både personal och mottagare. 

Det är också sant att flera kommuner har infört eller vill införa språktest där det finns behov av det. Det har dels använts för att testa personalgrupper för att identifiera språkbrister och förstärka svenskkunskaper för de i behov av det, men även vid rekrytering av viss personal. Personligen är jag positiv till att förvaltningen använder sig av språktester där det behövs.

Personalbrist ett hot mot en god omsorg av våra äldre

För Umeås del har dock förvaltningen i Umeå inte lyft upp just språkförbistring som ett specifikt problem – utan snarare ligger våra utmaningar främst i personalbrist och hur vi ska kunna få tag på nog många nya duktiga anställda, ge dem det stöd och den träning de behöver. Medarbetare med rätt utbildning och kompetens för våra vård- och omsorgsyrken.

För vi behöver kompetent och kvalificerad personal. Flera gånger har Socialstyrelsen pekat på brist på adekvat vårdkompetens och utbildning som riskfaktorer inom äldreomsorgen. Även brist på personal generellt är något som Socialstyrelsen pekat ut som tydlig riskfaktor. Dessa två lyftes dock aldrig upp i kommunfullmäktige sist utan enbart riskfaktorn med bristande språkkunskaper.

Självklart bör språkträning ingå i som stöd och kompetensutveckling där det behövs, men – och det här är viktigt att komma ihåg – det är förvaltningen själva som bäst bedömer behoven och har förslag på lösningar. Specifika eventuella kompetensbrister hos vissa medarbetare är inte en fråga för glada politiska företrädare med mycket vilja men med otillräcklig kunskap om hur det ser ut på golvet.

Möjligen vill Moderaterna väl, men ifall vi som politiker vill vara konstruktiva, stödja vår duktiga personal och erbjuda trygg och högkvalitativ hemtjänst, assistans, vård och omsorg bör vi vara lyhörda och respektfulla inför den kunskap som finns inom förvaltningen.

Märkligt förslag på politisk detaljstyrning

Inom ramen för Kommunfullmäktige och nämnderna bestämmer vi aldrig vilka kompetenskrav som ska gälla inom kommunal verksamhet, eller vilka behov den har, utan det måste vi överlåta till expertisen. Från politiskt håll kan vi ställa krav och förväntningar på att förvaltningen, oavsett om det rör sig om chefer, miljöstrateger, lärare, personliga assistenter eller lokalvårdare tillgodoser att den anställde ska kunna kommunicera med omgivningen på ett för arbetsuppgifterna tillfredsställande sätt. Men vi har aldrig någonsin i fullmäktige suttit och detaljstyrt vilka specifika kompetenskrav och utvärderingsmetoder som förvaltningen ska använda sig av vid rekrytering av personal. Att nu plötsligt vilja göra det – för alla inom äldreomsorgen – och just för en enda av alla kompetenser – det skulle vara ren och skär populism.

En underton av förakt mot våra ovärderliga medarbetare inom äldreomsorgen

I behandlingen av denna fråga i Kommunfullmäktige har jag dessvärre upplevt såväl en underton av förakt, som ren desinformation utan grund – som Moderaternas grundlösa påstående att en tredjedel av våra hårt arbetande anställda inte kan språket, eller SD’s respektlösa teori att syftet med Umeå kommuns vård och omsorg är ett integrationsprojekt.

Till slut och framförallt vill jag å mina egna personliga samt kommunens vägnar rikta ett stort tack till samtliga våra hårt arbetande anställda nysvenska arbetare inom hemtjänst, assistans, vård och omsorg. Utan er finns det inte en chans att vi skulle ha klarat omsorgen! Ni är värda all vår uppskattning och kärlek, och i den mån vi inte gett er tillräckligt stöd som kommun ligger ansvaret på våra axlar, inte era.