Mår illa av hyckleriet

Förra veckan publicerade Lorentz Tovatt (MP) en riktigt bra och tankeväckande debattartikel i Aftonbladet. 

Jag instämmer till 100 % i det han skriver. Därför väljer jag att publicera den på min blogg.

 

Jag hör er prata – och mår illa av hyckleriet

DEBATT. En värmebölja som testar gränsen för mänsklig överlevnad. En värmekupol som parkerat över Indien och Pakistan och som bokstavligt talat får vägarna att koka.

En miljard människor som hotas när klimatförändringarna slår brutalt mot världens mest folktäta region. Det är svårt att värja sig för bilderna.

Klumpen i magen växer till ett svart hål där våra barn och barnbarns framtid sugs in och imploderar.

Jag scrollar ner och möts av nästa inlägg: en film där Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson ler framför en bensinpump.

Hon är ”stolt” över att ha varit med och sänkt priset på att förbränna fossila bränslen med fem kronor litern. Det är som om klimatkatastrofen inte kan komma snabbt nog: vi måste ha rea på att släppa ut ännu mer, så att vi med öppna ögon kan accelerera mot avgrunden utan en tanke på konsekvenserna.

Jag mår illa av hyckleriet.

För samtidigt som samtliga riksdagspartier ställt sig bakom målet om att Sveriges fordonsflotta ska vara oberoende av fossila bränslen till 2030 så viker alla partier utom MP ner sig när det verkligen gäller.

Den 27 april röstade alla de andra riksdagspartierna för att sänka skatten på fossila bränslen. Samtidigt som Arktis smälter. Samtidigt som Indien kokar. Samtidigt som Vladimir Putin köper bomber som ska spränga ukrainska sjukhus och förskolor för våra oljepengar.

Den 23 april beskrev tre forskare på DN Debatt hur Sveriges och Europas sänkta bensinskatter hjälper till att hålla uppe efterfrågan på olja, vilket gör att Rysslands krigskassa kan fyllas på med ytterligare 120 miljoner kronor, varje dag.

Tack vare dessa intäkter kan Putin anställa 1 000 legosoldater om dagen.

Detta sker alltså: Samtidigt som Sverige diskuterar hur vi ska stödja Ukraina, och samtidigt som vi ägnar oss åt att stärka försvaret mot det ryska hotet, så göder vi samma regim med miljoner när vi subventionerar ökad konsumtion av fossila bränslen.

Vi medfinansierar den invasionsarmé som vi samtidigt satsar miljarder på att försvara oss emot.

Jag mår illa av hyckleriet.

Partier från höger till vänster motiverar rean på utsläpp med att vi måste ”hjälpa glesbygden”. Men pengarna är inte alls riktade till glesbygden, de går till alla som råkar äga en fossildriven bil. Oavsett om man bor i Danderyd och kör stadsjeep in till stan eller om man bor i Norrlands inland.

De enda som blir utan när partierna öppnar plånboken är de som inte har råd med bil.

Det mest sorgliga är att Vänsterpartiet, som brukade stå vid vår sida i klimatfrågan, nu gått samman med de värsta klimatpopulisterna i riksdagen.

Tillsammans med M, KD och SD vill vänstern inte bara sänka bensinskatten med två kronor. Nej, fem kronor litern ska det vara. Och inblandningen av förnybara bränslen i bensinen ska bromsas.

Och för att verkligen visa att kärleken till fossila bränslen är äkta så lovar Vänsterpartiet nu att kämpa för en prisgaranti på bensin. Staten ska bestämma priset på bensin och diesel vid pumpen, och självklart betala oljeföretagen för mellanskillnaden.

Miljarder som hade kunnat gå till att ställa om samhället kommer i stället att pumpas in i fossilbranschen, och garantera att fossilbilar blir lönsamma under många år framåt.

Jag hör Nooshi Dadgostar i sitt förstamajtal säga: ”Våra barn ska få det bättre. De ska kunna växa upp utan stora utsläpp. Vi ska ta vårt ansvar”.

Jag mår illa av hyckleriet.

Men mest av allt blir jag ledsen över det som nu sker. Jag blir ledsen över hur mina politikerkollegor både till höger och vänster spolar ner klimatengagemanget i toaletten så fort frågan vägs mot andra intressen.

Hur en del av dem skamlöst poserar vid bensinpumpen, Putins bankomat, och lovar att göra allt för att hålla efterfrågan uppe.

Om det nu är glesbygden som ska värnas, varför inte ge en skattesänkning som går rakt till alla som bor på glesbygden? Varför inte ge pengar rakt i handen på de som drabbas värst av de höga priserna, så kan de själva välja hur de vill spendera?

Varför ska politiken med kirurgisk precision subventionera det som bränner upp planeten, orsakar död och lidande och som går rakt in i Putins krigskassa?

Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson (MP)