Etikett: corona

Heltidsinförandet en livräddare under Covid-19

Av , , Bli först att kommentera 5
Valde vi rätt?

Tegnell och den svenska strategin har varit ett omdebatterat ämne såväl i Sverige som i utlandet. Antalet smittade och döda i synnerhet är långt högre än våra grannländer vilket kan tyckas ge kritikerna rätt. Men för det första är Covid-19 fortsatt i full spridning i vår omvärld vilket gör det klart för tidigt att dra någon slutsats. För det andra är det viktigt att bedöma strategin utefter dess huvudsakliga mål samtidigt som vi givetvis behöver fördjupa oss i varför så många avled i Sverige.

Italien och Spanien, mars 2020:

Spridningen i dessa länder pågår för fullt, sjukvården är överbelastad och dödstalen stiger okontrollerat. Sjukvårdspersonal insjuknar och omkommer, vänthallarna är överfulla och de läkare som finns kvar tvingas göra ett val som ingen läkare någonsin vill ställas inför – välja vilken av patienterna som ska få livsavgörande vård, på bekostnad av någon annan.

De viktigaste lärdomarna just där och då var följande:

  1. Sjukvården får under inga omständigheter överbelastas.
  2. Äldre löper avsevärd större risk att insjukna allvarligt och omkomma än unga.

I mars konstaterades att covid-19 spreds för fullt i Sverige. Full fokus låg då på att den svenska sjukvården under inga omständigheter får överbelastas. Och om än det stundtals var på gränsen så lyckades vi med detta mål. Vi planade ut kurvan för nyinsjuknade, vi införde begränsningar och vi förstärkte sjukvården. Kapaciteten för intensivvården utökades avsevärt och klarade det ökade antal i behov av intensivvård. Det blev aldrig som i Italien och Spanien där sjukvården överbelastades fullständigt, om än det i enstaka regioner var tufft. Ändå sköt dödstalen i höjden ganska snabbt, något annat hade gått riktigt snett.

Några månader senare börjar bilden klarna. Det var de äldre vi misslyckades med att skydda från att smittas. Även i Italien och Spanien dog många äldre, men anledningen till detta skiljer sig avsevärt från i Sverige. I Italien och Spanien bor de flesta äldre hemma och tas om hand av familjen. När smittan spreds i samhället insjuknade även de äldre. Den stora bristen där var tillgången till livräddande vård då sjukvården var fullständigt överbelastad. I Sverige däremot är äldreomsorgen samhällsstyrd med insatser under socialtjänstlagen – hemtjänst, ledsagning, omsorgsboende, etc. Det var där det brast ordentligt – 75 % av de avlidna var just äldre på omsorgsboende eller med stödinsatser. Vad var det som gick så fruktansvärt snett? Och varför var skillnaderna mellan hur olika kommuner klarade sig så enorm?

Varför klarade vi oss så mycket bättre i Västerbotten och Umeå?

Självklart hjälpte det oss att vi låg så långt geografiskt från Stockholm och andra mer tätbefolkade regioner i söder som först drabbades värst. Vi fick mer tid till att förbereda sjukvården och äldreomsorgen. Men det är definitivt inte den avgörande faktorn. För Umeå har klarat sig långt bättre än de flesta kommuner i vår storlek i Sverige. Umeå och Västerbotten har klarat sig otroligt bra och den som vill bortförklara det med vårt geografiska läge är naivt okunnig om alla andra viktiga och värdefulla faktorer som kom att få en avgörande betydelse för våra äldres hälsa.

Heltidsinförandet är inte den enda förklaringen till att vi i Umeå lyckades skydda våra äldre från att insjukna och avlida i covid-19.  Äldreomsorgen var väl förberedd med skyddsutrustning, ordentliga hygienrutiner, ett eget covid-19 team och ett väl fungerande samarbete med såväl region som våra privata aktörer. Vi hade i Umeå ett ledarskap under Äldreomsorgsdirektören Pernilla Henriksson som i stundens allvar agerade föredömligt. Faktum är att alla våra ovärderliga medarbetare inom äldreomsorgen ska ha en stor eloge – så även äldre och anhöriga som bidrog till att upprätthålla säkerhetsrutinerna.

Men i vår framgång i att tackla covid-19 kan inte beskrivas utan att lyfta upp en reform som så ofta kritiserats men som nu visade sig vara en livräddare – heltidsinförandet.

Låt mig förklara varför den kom att spela en så viktig roll. Heltidsinförandet skedde inte smärtfritt och det var i synnerhet på olika omsorgsboenden med mindre brukarenheter – så som vår äldreomsorg – där problemen blev uppenbara. En enhet med exempelvis 10 brukare behövde ha bemanning dygnet runt alla dagar i veckan, med extra bemanning kring vissa tider på dygnet så som morgonen, vid måltider eller läggdags. Matematiken är enkel, med fler deltidsanställda för en enhet var det lättare att fördela personalen över veckan så att schemat stämde och mötte boendets arbetsbelastning, samtidigt som arbetstidslagens regler om dygns- eller veckovila inte bröts för någon av de anställda. Den flexibla modellen tillät några med heltid, några med deltid och ett antal timvikarier som kunde hoppa in.

När samma antal brukare i en enhet med samma behov av bemanning plötsligt enbart ska bemannas av ett färre antal personal men med heltid blir det ett saligt problem att få ihop alla arbetsscheman för såväl anställda som för förvaltningen. För att få pusslet att gå ihop och inte krocka med arbetstidslagen behöver fler anställas på heltid än vad som egentligen behövs. Den anställdes schema sprids ut till pass i tid och otid för att få pusslet att gå ihop. Kostnaderna ökar, befintlig personal får längre arbetsdagar med mer belastning och sjuktalen fortsätter att öka. Kritiken haglade – i synnerhet från alliansen.

Så kom Covid-19…

Vad var det sista man ville ha för att skydda de äldre? En massa olika personer som sprang in till de äldre med en uppenbar risk att bära med sig smittan. Och då visade sig heltidsinförandet vara avgörande! För när personalstyrkan var koncentrerad på ett färre antal väl utbildade och kompetenta heltidsanställda så var det mycket lättare att hålla bemanningen av varje enhet väl styrd till ett fåtal medarbetare.

Färre medarbetare där över 80 % har en heltidsanställning, där de anställda har en hög kompetens, där vi kunde undvika en massa springvikarier utan adekvat utbildning som i många andra större kommuner är en avgörande förklaring för varför vi klarade oss så bra. Dessutom är en stor del av omsorgen är under kommunal regi med färre men för den delen väldigt kompetenta privata aktörer. Det har gjort hela samordningen av äldreomsorgen avsevärt mycket mer effektiv – i synnerhet när det gäller tre viktiga aspekter:

  1. Säkerställ att hygienrutiner upprätthålls
  2. Säkerställ tillgången till skyddsutrustning för personal
  3. Säkerställ en god samverkan med regionens sjukvård

Resultatet hittills är väldigt tydligt. Vi har klarat oss betydligt bättre i Umeå än i de flesta andra kommunerna i vår storlek.

Framtiden för heltidsinförandet – arbetstidsförkortning!

Heltidsinförandet har sin grund i att anställda i Umeå kommun ska kunna ha en trygg grund att stå på. Och ska vi vara mån om våra ovärderliga medarbetare inom skola, omsorg, samhällsservice, fritids- och kulturverksamhet så är denna trygga anställningsgrund en viktig bas. Men inom omsorgsyrkena i synnerhet är arbetsbelastningen tuff och vi ser än idag oroväckande höga sjuktal. Vidare är det svårt att få till arbetsscheman som är hållbara för våra medarbetare. För oss i Miljöpartiet är därför nästa steg naturligt: Vi måste våga testa och finna de optimala modellerna med arbetstidsförkortning som skapar en långsiktigt hållbar arbetssituation för medarbetarna.

Vårdpersonalens hälsa och liv står på spel när Sveriges regioner tummar på säkerheten!

Av , , Bli först att kommentera 6

Pandemin med COVID-19 är i full gång och världens länder agerar nu för fullt för att bromsa pandemins utbredning och konsekvenser. För att vägleda länderna i deras arbete har WHO arbetat fram rekommendationer i allt från hur man bäst begränsar utbredningen och skyddar riskgrupper till vilken utrustning som vårdpersonalen behöver för att minimera smittorisken.

Sverige och våra experter på Folkhälsomyndigheten har valt en egen väg, vilket jag skrivit om tidigare. Tiden får utvisa om deras strategi lyckades eller ej.

Nu har våra regioner tagit det ett steg längre genom att ta fram nya riktlinjer för skyddsutrustning för vårdpersonal som ska behandla COVID-19 patienter. Där anser man att munskydd ej behövs – vilket går rakt emot både WHOs och Folkhälsomyndighetens rekommendationer!

Härunder kan du läsa både WHOs rekommendation (till vänster) och Folkhälsomyndighetens (till höger):

Märk väl att inte enbart sjukvårdspersonal i direkt kontakt patienter utan även lokalvårdare och besökare rekommenderas enligt WHO att bära munskydd. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är lika tydliga gällande munskydd för vårdpersonal.

Varför är det då så viktigt att skydda vår vårdpersonal? För deras insats är direktavgörande när väl antalet coronasjuka intensivvårdspatienter ökar. Man behöver inte bara respiratorer – utan även personal som vet hur en sådan fungerar.

Internationella lärdomar har vi bevisligen lite svårt för att ta till oss. Men det finns mycket att lära från förloppet i Wuhan, och sedan att jämföra det med situationen i Italien och Spanien. Inledningsvis saknades i Wuhan både vetskap om coronaviruset och tillräckligt med skyddsutrustning för vårdpersonalen. Ganska snabbt blev läget ytterst ansträngd och man var i akut behov av vårdpersonal. Då agerade Kina och skickade vårdpersonal i – skyddsutrustade som om de vore på en expedition på Mars. Men det fungerade väl och smittspridningen för all vårdpersonal kunde sammantaget hållas nere. Totalt 3,8 % av de insjuknade i Wuhan var vårdpersonal. I Spanien däremot där bristen på skyddsutrustning är stor ligger andelen vårdpersonal på totalt 13 % av alla insjuknade. Detta är katastrofalt för ett land mitt i sjukdomspeaken.

Vi är inte där än. Men vi tummar redan nu på säkerheten för vår vårdpersonal. Sverige – av alla länder, för mig är det ofattbart. Men vad som gör mig duktigt irriterad är när man gör allt för att undvika pudelns kärna – vi saknar utrustning. Punkt. Istället har man mage att påstå att riktlinjerna ändrats för att man ”lärt sig allt mer” om viruset. Seriöst?!

För om det nu är utrustning som saknas – be då om hjälp! Från hela vårt samhälle och vårt världsberömda innovativa näringsliv är jag övertygad om att vi kan finna tillfälliga lösningar som är bättre än att skicka in vårdpersonal utan munskydd.

Klar och tydlig kommunikation hjälper många gånger bättre, och då ingår att våga säga till när det är allvar och man behöver samhällets hjälp. För det är allvar nu. Vi har inte situationen under kontroll, vi vet inte hur många i Sverige som har COVID-19. Vi ser en stadig ökning av dödsfall och personer i behov av intensivvård. Kanske lyckas vi väl med vår väg där vi håller sjukdomstalen på en hanterbar nivå för vården. Men i ett sådant läge är det en sak vi absolut inte får tumma på – säkerheten för vår ovärderliga sjukvårdspersonal.

Hemtjänst och LOV – tack för ett bra ledarskap!

Av , , Bli först att kommentera 2

I den rådande situationen med coronaviruset är det oerhört tufft för vår kommunala hemtjänst och jag vill här uttrycka min enorma uppskattning för det fantastiska arbete som våra anställda inom hemtjänsten gör! Jag vill på samma vis även uttrycka min uppskattning för det fantastiska arbete som utförs av våra privata utförare.

Det är ytterst glädjande med den blocköverskridande överenskommelsen så att vi nu kan låta vår verksamhet och de privata utförarna få koncentrera sig på att hantera situationen med corona.

Här vill jag berömma det politiska ledarskapet med Socialdemokraterna och Hans Lindberg. Det var mycket klokt och bra gjort att så fort kunna sätta sig ner i en bred och blocköverskridande dialog. Att man nu så snabbt fick till en överenskommelse som är viktig för hemtjänsten och alla brukare visar på både handlingskraft och lyhördhet!

Detta är på sätt och vis ytterligare ett bevis på att Umeå-modellen fungerar väl. Med två starka oppositioner på var sida hanterar Socialdemokraterna minoritetsstyret väl. Jag uppskattar vårt samarbete, men det räcker inte. Här måste Socialdemokraterna och vi finna ett bredare stöd. Balansen mellan lyhördhet och handlingskraft kan vara svår. Hittills har den dock skötts föredömligt.

Nu har vi tid på oss att tillsammans gå vidare i en bred dialog för att finna en långsiktigt hållbar lösning som säkrar valfriheten inom hemtjänsten – samtidigt som den ger den kommunala hemtjänsten stabila förutsättningar att kunna fullfölja sitt ansvar och bedriva en god hemtjänst i hela kommunen.

Coronavirus – del 2. En svår ekonomisk situation för vårt lokala näringsliv

Av , , 3 kommentarer 5

I spåren av pandemin med coronavirusets hastiga utbredning står vi nu inför en ytterst svår tid ekonomiskt. Så även i Umeå där vårt lokala näringsliv drabbas hårt.

Jag lider med vårt lokala näringsliv, restauranger och caféer, hotell, butiker, frisörsalonger, vård- och omsorgsföretag. Även vår tillverkningsindustri som hastigt sett deras efterfrågan försvinna.

Nu måste vi politiskt göra vårt absolut yttersta för att bistå vårt lokala näringsliv!

Vårt lokala arbete måste ske i samklang med de nationella insatser som vi drivit igenom tillsammans med S, C och L. Det här är vad regeringen beslutat om hittills som kan hjälpa vårt näringsliv:

Regeringens krispaket för svenska företag och jobb:
  • Korttidspermittering – Staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid. Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.
  • Likviditetsförstärkning via skattekontot – företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år. De som har betalat in skatt på sitt skattekonto i februari och mars för perioder från och med januari 2020 kan få skatten återbetald från Skatteverket.
  • Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader.
  • Utöver regeringens åtgärder har Riksbanken meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen.

 

Företagsakuten – med Umeå kommun och Företagarna:

Det är här som företagsakuten kommer att spela en viktig roll då den vägleder lokala företag som befinner sig i en svår situation samtidigt som den hjälper företag att praktiskt kunna ta del av regeringens krispaket.

En fungerande dialog mellan kommunen och vårt lokala näringsliv är ytterst viktig för att vi tillsammans ska kunna ta fram åtgärder på lokal nivå som kan hjälpa våra företag. Här ska du som lokal entreprenör veta att du alltid är varmt välkommen att höra av dig till mig!

Vad mer kan kommunen och våra invånare göra för vårt lokala näringsliv?

Det finns saker vi redan nu kan göra och här hoppas jag att vi kan nå ut till våra invånare med information, tips och råd om hur de kan stötta våra lokala företag. För vi är många som vill göra en insats och hjälpa våra lokala företag i denna svåra tid.

I den viktiga dialogen mellan kommun och näringsliv måste vi även börja planera för tiden efter, när de hårda restriktionerna sakta men säkert börjar lätta. Skulle vi kunna göra Umeå till den mest attraktiva semesterdestinationen för våra egna invånare? Finna ett koncept tillsammans som gör att vi Umeåbor med glädje och entusiasm väljer att hemestra. Därigenom kan vi stötta vår lokala och regionala besöksnäring.

 

En ny budget för Umeå – svåra vägval måste göras:

Som kommun är det i det här läget viktigt att agera som stötdämpare mot den ekonomiska kris som riskerar att träffa oss med full kraft. I förra årets budgetfullmäktige tryckte jag särskilt på hur viktigt det är med en god ekonomisk hushållning för att stå väl rustad för den ekonomiska recession som förr eller senare skulle komma. Kombinationen av att hålla nere på kommunens investeringar och hushålla med de resurser vi har på bästa sätt.

Efter ett tufft arbete i alla nämnder står vi nu med ett positivt resultat i kommunen i vårt bokslut vilket nu visar sig vara otroligt viktigt och värdefullt för kommunen. Jag ansåg att det varken var läge då för vare sig skattehöjning eller skattesänkning – vilket visade sig vara helt rätt.

Nu är vi i ett avsevärt tuffare läge. För att kunna agera som stötdämpare är det nu viktigt med två saker:

  1. Stå fast vid de planerade investeringar som vi har när det gäller infrastruktur, boenden för LSS och äldreomsorg, förskolor, skolor, m.m. Det fyller två viktiga funktioner: För det första har kommunens verksamhet ett stort behov av dessa. För det andra innebär det att byggsektorn som är otroligt konjunkturkänslig inte drabbas av ett totalt tvärstopp.
  2. Vi måste göra allt för att upprätthålla vår kommunala välfärd. Det är inte läge för hårda besparingar. Förutom att behovet rent faktiskt finns i vår verksamhet så spelar kommunen även en viktig roll för den lokala ekonomin – som en av de största arbetsgivarna med c.a. 12 000 anställda. Dessa behövs i välfärden, och deras köpkraft behövs i samhället.

I den tuffa ekonomiska situation som väntar kan vi räkna med ett rejält bortfall av skatteintäkter. Jag hoppas innerligt att vår regering väcker till liv det tillfälliga konjunkturstöd till kommuner på sammanlagt 17 miljarder (7 miljarder år 2009 och 10 miljarder år 2010) som Reinfeldts regering föredömligt betalade ut efter krisen 2008. För det hade en avgörande betydelse för att dämpa krisen då.

Annars kan vi mycket väl vara tvungna att höja skatten tillfälligt för att klara vår budget och samtidigt upprätthålla vår välfärd och vår offentliga konsumtion, vilket är nödvändigt för att dämpa den ekonomiska krisens hårda slag mot vår lokala ekonomi.

Avslutningsvis, mina tankar går till alla de som drabbats av coronaviruset.  Alla som är kritiskt sjuka, alla avlidna och dess anhöriga, samt all sjukvårdspersonal runt om i vår omvärld som utsätter sig för en hög smittorisk – för att hjälpa andra.