Minimalistisk topplista

Av , , Bli först att kommentera 9

Nordmalings kommunledning i stort och Brattsbackavägen i smått får mig att tänka på en konstart som med ett fint ord kallas minimalism. Ifråga om kommunens hjärntrust i kommunhuset är det lätt att se parallellerna. Den valda majoriteten som i retoriken inför valen beskriver sig som det bästa alternativet för att utveckla kommunen vänder på kuttingen när de väl är valda och sedan vidtar ett antal år av nödtorftigt förvaltande av det som återstår efter den majoritet som hade samma uppdrag under föregående mandatperiod. Idéer om utveckling av den 1.279 kvadratkilometer kommunytan som skriker efter verklig utveckling saknas helt och hållet. Jag log när jag läste Ulla-Majs uttalande i samband med invigningen av resecentrat i Nordmaling: "Botniabanan kommer vi att ha stor hjälp av när vi utvecklar vår kommun". Vilken utveckling? tänkte jag. Det finns tyvärr ingen strategi för hur man ska kunna implementera ens en stor infrastruktursatsning som en anslutande järnväg. Hade man varit intresserad verklig utveckling skulle man ha vårdat det utmärkta initiativet att rekrytera Stina Lindholm. Hon var den första kommunala tjänsteman som seriöst initierat en satsning på att återuppväcka kommunens slumrande turism och näringsliv. Men nej, förmodligen skulle detta i förlängningen leda till merarbete för den politiska majoriteten så hon sparkades på stående fot av kommunalrådet. Därav följer antagandet att harvandet i kommunpolitiken till slut enbart handlar om att tillskansa sig arvoderade uppdrag och inget annat. 
Jag har på morgonen roat mig med att göra en lokalt förankrad "Minimalistisk tre-i-topplista" där även vår omvärlds dito tagits i beaktande.

På första plats ligger naturligtvis Svevia som använder Brattsbackavägen till ett tidsfördriv i sann minimalistisk anda. Vissa dagar åtgärdar man potthål med större yta än 3 kvadratdecimeter för att sedan återvända och ta de som ligger i häradet 1 till 3 kvadratdecimeter. De allra minsta hålen bryr man sig dock inte om, de får utveckla sig i lugn och ro och växa till sig några veckor och därigenom platsa i den lägsta kategorin. Ty höjden av minimalism måste ändå vara att käckt åka omkring i ett blinkande arbetsfordon hela dagarna och inte uträtta ett jota. Att ta samtliga potthål i samma moment finns inte på kartan för sådana minimalister. 



Det här blir en allmer vanlig syn på kommunens landsbygd. Många byar är helt eller delvis tömda på människor på grund av idélösa kommunledningar.

Andraplatsen på listan innehas av kommunledningen och orsaker är den som tidigare redovisats. Man gör så lite som möjligt under den utstakade arvodesperioden för att på det viset inte ställa till med blamager som skulle äventyra fortsatt försörjning kommande mandatperiod. Man får inte glömma att Nordmalings kommunmedborgare inte är bortskämda med kreativa politiska företrädare utan nöjer sig med att gå till valurnan, lägga sin röst, knäppa sina händer och hoppas på mirakel.


Så till tredjeplatsen. På min lista går den till Gordon House som i sin strävan att minimalisera sitt uttryck har kan förvandla ett traditionellt zebramönster till ett epokgörande minimalistiskt mästerverk. Således är både Svevia och Nordmalings kommun i mycket gott sällskap.

Gomorron!
 

Kusinen från landet

Av , , Bli först att kommentera 6

Man kan fråga sig varför den ena släktingen begåvats med det fluffiga namnet ängssyra och den andra fått öknamnet dyngstöl. Men å andra sidan är dess riktiga namn inte så mycket bättre heller – gårdsskräppa. Svaret är förmodligen att den flytt de öppna ängarna och föredrar närheten till bondgårdarnas gödselstackar…

Förgänglighet vs. Evighet

Av , , Bli först att kommentera 12

Mitt hjärta sväller när jag ser de blåvita skyltarna med texten "Biotopskydd"  runt min egen lilla skogliga biotop. Vi har nämligen hörsammat lockropen från Skogsstyrelsens Kometprogram och nu är allt klappat och klart. Efter ett helt yrkesliv i Förgänglighetens tjänst känns det underbart att äntligen ha fått vara med om att skapa något beständigt. Att ha varit med om att bevara 5,2 hektar av jordskorpan till Evigheten känns helt överväldigande.
Gomorron!

”Ve få’ no’ ijänn ä!”

Av , , Bli först att kommentera 11

När jag drog på mig långkalsonger och tjocksockar för att gå ut denna kallsommarmorgon ringde de orden i mitt huvud. Jag har nämligen hört den meningen till leda på senare år. När vädret varit underbart med vindstilla strålande solsken och rekordnoteringar på termometern har en person (äldre) i min närhet skruvat på sig och på detta brutala sätt varnat för framtida konsekvenser. Jobbigt värre för oss obotliga livsnjutande fatalister…
Gomorron!

”Våra” gener ute på byn

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag trodde inte mina ögon när jag fick se katten! Innan jag lämnade hemmet låg ju Sessan och sov på det virkade överkastet i sovrummet, så det här måste isåfall vara hennes vålnad! Samma tjocka svans och teckning runt huvud och framben. Förklaringen visade sig dock vara prosaisk; denne unge kattgubbe nere i byn är resultatet av en flirt mellan någon av Sessans två ohängda grabbar och en trängtande honkatt. Men det var i grevens tid, i våras kastrerades nämligen båda sönerna. Förmodligen var de också de enda hankatter i byn som fick gå omkring med intakt "paket". De kattungar som fötts i dessa trakter på senare år har samma ursprung tack vare detta förhållande. Övriga hankatter i byn har hunnit bli av med sina diton innan de hunnit bli uppvaktade av kärlekhungrande fertila honkatter. Våra ståtliga hankatter Svarte Petter och Pricken hann dock vidarebefordra sin släkts gener till den bygd där de numera vandrar lika obekymrat som de andra eunuckerna…
P.S. Sessan i vänster vildruta.