Rytmiskt knorrande

På senare år har jag märkt att magen knorrar rytmiskt – med i genomsnitt fem sekunder mellan varje pip. Men om jag inte minns fel kom knorrarna helt oregelbundet innan jag blev pensionerad. Eller är det helt enkelt så att jag tidigare inte haft tid att sitta och klocka mina kroppsvätskor? Vad jag vet är dock att med mitt publika knorrande förhåller det sig tvärtom, bloggandet var betydligt mer regelbundet när jag jobbade varje dag. Nu när jag har all tid i världen att via bloggen ondgöra mig över en förvirrad omvärld ägnar jag min tid till att sitta och lyssna på magen med ett tidtagarur i näven. Ack ja…

Etiketter: , , , , , , , , ,

En kommentar

  1. Isak

    Kommer osökt att tänka på lappkvinnan i Lycksele som Carl von Linne träffade på
    sin Lapplandsresa 1732. Hon plågades jämmerligen av grodor, vilka hon druckit i
    vatten, då de voro rom förleden vår; hon kände att de voro 3; hon hörde dom gjö
    och andra som sutto jämte; hon stillade något sin pina med brännvin, salt dödde de
    inte av. Linne rådde henne till tjära, det hon tillförne brukat, men hon kastade strax upp.

    Kan även varmt rekomendera många andra huskurer som Dr. Linne praktiserade
    under sitt leverne, om inte annat var han en lysande vetenskapsman, som revolu-
    tionerade synen på naturen. Dessutom var han en av våra största författare och
    språkkonstnärer. Trots att inte kameran var uppfunnen kunde fotografiskt förklara
    vad han såg på sina resor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.