Som sagt tycker jag inte om ordet ledarskap. Det associerar till 1930-talets diktatorer och alla vet vad det patrasket ställde till med. Nu har ordet blivit ett modeord, mycket tack vare att högerkrafter nu sitter på den yttersta maktens taburetter. I deras värld är det nämligen högsta mode att "visa ledarskap", vilket betyder att man i kraft av sitt förtroendeuppdrag kan ta sig rätten att använda den enkla vägen och köra över omgivningen när kinkiga beslut ska fattas.
Ett dagsfärskt exempel på den nygamla flugan "ledarskap" är när Umeås stadsdirektör Mikael Öhlund föraktfullt avfärdar frågan om hur han motiverar sitt beslut att – tvärs emot personalens uttryckta vilja – tagit beslut om att sparka skolchefen Elisabeth Zackrisson:
"– Nej. Behöver jag det? Jag behöver inte det om jag inte vill."
Sossarna i stadens politiska ledning bör skaka av sig sitt underifrånperspektiv och ta itu med ledare av den kaliber som herr Öhlund representerar och inte låta titeln "Direktör" skrämma dem till tystnad…
Gomorron!