Zlatan premiärspelar mot Reims och PGA-golfen rullar på golfkanalen i TV. Men trots alla hypade begivenheter är det ändå den magiska augustikvällen som tar förstapriset.
Leduåns mynning i Bergsjön.
Finbjörken.
Etikett: Bergsjön
Badpremiär!
Så var premiärbadet avverkat. Helt underbart trots det 14°-iga vattnet. Vi badade den 18 maj ifjol också och vi håller hårt på traditionerna nuförtiden. Vi har ju inte så mycket annat för oss…
Förra året såg det ut så här:
Insikt om utsikt
Utan att filosofera mer om en djupare innebörd av rubriken, t.ex att det ibland kan vara bra att ”ställa sig på den andra sidan” upptäckte jag igår att siktröjningen mellan Bergsjön och vårt hus inneburit att utsikten från sjön upp mot huset blivit helt fantastisk. En bonus jag inte räknat med…
Gomorron!
Sjöarnas halvöppna ögon
Visst vilar en slags förväntan i vårsjöarnas halvöppna ögon? I takt med att naturen vaknar öppnas sjöarnas vakande blick nästan omärkligt, men inte helt under tystnad. Lyssnar man riktigt noga kan man höra det frasande ljud som uppstår när sjöns ”ögonlock” nöts ned av vattenytans microvågor. Denna diskreta ljudfond bildar en perfekt bakgrund till den hormonstinna kakafoni av fågelsång som ökar i styrka och variation för varje dag. När så sjöns öga helt öppnats står våren i full blomning, dess yta genombryts av de häckande sjöfåglarna och i luften ovanför ilar de mindre fågelarternas nyblivna föräldrar fram och tillbaka med näbbarna fyllda med de nykläckta kycklingarnas favoritföda.
7 grader i vattnet. Än så länge är sjöns fåglar ensamma om att ta sig ett dopp. Men om någon vecka får de sällskap…
Måsparet tar sig en tupplur stående på iskanten. Att de inte fryser om fötterna?
Vår tomts allra första vitsippa har slagit ut idag.
Grannens kamouflagefärgade katt lurar i buskarna.
Videkläckning
Helt plötsligt stod jag en meter från en buske med knallgula ”kanonrör”. Turligt nog har jag förekommit denna årligt återkommande pollenkanonad med Loratadintabletter, annars hade det inte blivit någon fotografering överhuvudtaget denna kväll. Kvistarna är nämligen hyperkänsliga för stötar och minsta beröring fungerar som en kanonavtryckare. Då är det trots allt lugnare med fågelfotograferandet, där är ju inte beröring ett problem iallafall…
Vide under kläckningsfasen.
Ögat är själens spegel, sägs det…
Lite småsuddig storlom i Bergsjön.
Vi kör på
Så var marsmånaden äntligen avverkad, nu tar vi itu med april. April ligger lite bättre i munnen än februari och mars även om vi redan fått smaka på den annalkande våren. Vårfloden tar sina första stapplande steg, idag såg jag för första gången små iskalla silverkulor spritta upp i åns strömdrag. Nya fågelarter dyker upp för varje dag och nu flyger bofinkar, bergfinkar, gulfinkar, grönsiskor, ringduvor och spillkråkor omkring i omgivningarna. Enstaka kanadagäss kamperar ihop med gräsänder, svanar och knipor i åns in- och utlopp från Bergsjön och Vångsjön. På morgnarna hör jag orrarnas kuttrande uppifrån skogen. Våren har artat sig riktigt bra i år.
Än så länge kanske jag ska tillägga, vår äldsta familjemedlem kommenterar alltid vackert vårväder med ”Vi kom’ no’ att få ijännä i maj” alternativt ”När ska vi få ijänn e’hännä då?”.
Suck!
Den sprittande vårfloden.
En kanadagås befinner sig mellan järnvägens luftledningar och de olika rastplatserna…
På Strandpromenaden
Idag fick min morgonpromenad en helt ny sträckning. Istället för den publika Naturstigen tog jag en sväng längs sjöstranden. Skrapet från skorna mot skaren skrämmer effektivt bort de djur som till äventyrs skulle kunna finnas inom kamerahåll, varför jag valde en ny strategi för att få något med hem på kamerans Flash-kort. Och det blev en succé med mersmak, i strandkanten ligger många fast infrusna växtrester att föreviga så här krävdes inget smygande med grovinställd kamera…
Till slut hann jag dock fånga en bortflyende knipa med kameran, men det var allt…
Svansjön
Ljudet av sångsvanar uppe i åmynningen känns som ett slags startskott för våren. Visserligen förebådar pärlugglornas nattliga hoanden uppifrån skogen att vintern är på väg att kasta in handduken, men inte förrän flyttfåglarna börjar dyka upp är handsk… f’låt handduken kastad.
Evigt liv?
Symboliken i den vissnande tussilagon får illustrera den starka upplevelse jag hade när vi lämnade badstranden i förrgår. Varför jag inte vill vara någon vissnande tussilago ska jag nu berätta. I sjunkande kvällssol lämnade vi badplatsen efter ett välgörande snabbdopp i det 17-gradiga vattnet. När vi i den varma bilen leende kommenterat hur underbart vårt liv är kom tankarna på det eviga livet. Själv har jag inte brytt mig särskilt mycket om såna idéer, men nu kändes det plötligt väldigt aktuellt och tanken har slagit rot i mitt medvetande. Om kommande dagar vore lika underbara och eftersom det faktum att sjukdomar och ond bråd död inte ingår i tankekonceptet "evigt liv" så vete väl f-n om jag inte skulle vilja bli den evige badaren i Bergsjön med allt vad det innebär.
Gomorron!
Kvällsmolnen
vaggas sakta till sömns i Bergsjöns öga.
Gomorron!
Senaste kommentarerna