Etikett: buss

Jättebussarna

Av , , Bli först att kommentera 12

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Om man befinner sig vid Bjurholms busstation vid tvåhalvtretiden på eftermiddagarna står oftast ett antal bussar och väntar på avgång. Visste man inte bättre kunde man tro att passagerartrafiken till och från orten är enorm. Varje buss rymmer nämligen cirka 50 passagerare och det är väl ungefär så många som frekventerar alla dessa bussar under loppet av en månad (rätta mig om jag har fel). Vad jag kan förstå är detta i första hand skolbussar eftersom de kör mot skolan när de avgått från stationen. Jag vet förstås inte exakt hur många elever som åker i varje buss, men särskilt många är det inte som ska fördelas i jättefordonen som är skyltade med Bredträsk, Örträsk, Agnäs, Bastuträsk och Ström. Man kan verkligen fråga sig om det inte skulle fungera med betydligt mindre fordon för att klara dessa transporter.

P.S. Förhållandena påminner om situationen vid skolan i Nordmaling. När jag hämtar Britta från fredagsbadet intill Artediskolan i Nordmaling radar ett antal skolbussar upp sig för att plocka upp några byaelever som ska fraktas hem i liknande jättebussar.
Ja, man kan verkeligen funder’ vem som ha’ bestämt detta…

Uppvaknanden

Av , , Bli först att kommentera 11

De delar av huvudet som legat i dvala de två senaste veckorna pga olympiska spelens morgontv börjar sakta reka till sig. I dagens morgonnyheter berättar en regiontrafikchef från mellansverige varför det blivit jättedyrt att åka kollektivt i hans län. Det har nu visat sig vara billigare att ta bilen till jobbet än att ta bussen/tåget och hans förklaring kan få till och med en nyvaken halvt avdomnad hjärna att restarta. Svaret är nämligen att de nyinköpta och svindyra miljöbussarna tvingat trafikbolagen att kraftigt höja biljettpriserna vilket i sin tur gjort biljetterna för dyra för resenärerna.
Så nu är pendlarna tillbaka till ruta ett och tar bilen till jobbet…
Gomorron!

Vingslag

Av , , Bli först att kommentera 5

När jag var liten jobbade morsan som lokalredaktör för VF i Hörnefors. Utan att ha tillgång till bil bevakade hon i ur och skur års- och dödsdagar, föreningsevenemang och andra händelser av värde som inträffade på orten. Det var låångt före datorernas inträde på den mediala arenan.
När jag nu bevakar vad som händer och sker här i Brattsbackas närhet tänker jag ibland på hur enkelt det är att meddela sig med omvärlden nu jämfört med tidigare. Skrivmaskinen (en grön Halda) och en Rolleicord- (eller om det var en Rolleiflex-kamera) var de verktyg som stod till buds när mamma kreerade de reportage som via buss skulle transporteras till redaktionen i Umeå. Hennes deadline styrdes således av bussturlistan. Om texten skulle införas i följande dags tidning hade hon endast förmiddagen på sig.
När hennes alster väl kommit till redaktionen vidtog en redaktionell koll, framkallning och urval av bilder, sammanställning av materialet, sidplacering och sedan inlämning till sätteriet. Där sattes texten i bly på sättmaskiner och eventuella bilder hamnade på repro för att förvandlas till zinkklichéer inför tryckningen som liksom nu skedde på natten. Liite omständigt alltså!

Nej, nu är det dags att skriva ihop en liten "ortsnotis" om vad som timat vid dagens stora event här i Brattsbacka, Folknykterhetens dag på Brattsbackagården. Om lyckan står mig bi kommer den att ligga på vk.se inom en timme efter insänt mejl – med bild och allt. Kanske inte en notis av samma kvalité som de formidabla hantverk mamma lämnade ifrån sig, men kvalitén på distributionen är iallafall klart överlägsen.

Såå näraah!

Av , , Bli först att kommentera 7

I morse strulade det till sig med tågen på Botniabanan igen. Tåget från Övik var 23 minuter försenat och i Umeå fick de inte igång det tåg som skulle ha gått till Övik. Iallafall så slapp vi gudskelov åka buss till Umeå denna morgon, och då tänker jag främst på dem som har en tid att passa (själv flexar jag så gott det går).
Så till rubriken; ankomsten till Umeå Östra ropades ut när vi passerade lastbryggorna på Gimonäs och folk började förväntansfullt skruva på sig i sätena. Tåget saktade in och vi passerade långsamt Bamse-kiosken – för att plötsigt stanna! När tåget med en skakning tvärstannade mittemellan kiosken och resecentrum hörde jag hur en av resenärerna uttalade precis vad jag tänkte: Såå näraah!
Gomorron!

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

16.826.000.000

Av , , Bli först att kommentera 8

kronor senare är det en lusig älg som stoppar Projekt Botniabanan. Antalet frågetecken kring detta enorma projekt är snart uppe i samma antal. Först och främst det faktum att tågen måste dras ända ned till Gävle för att repareras (och det är bevisligen frekvent), sedan att själva tågen inte pallar för en älgpåkörning och sist men inte minst att det saknas stängsel längs sträckan är 3 solida skiljetecken som ofta återkommer när man pratar Botniabana.
Att resan till Umeå ända kan företes med en sprillans ny buss kan kanske ses som en tröst i bedrövelsen. Men icke! Den nya bussen är helt klart anpassad för betydligt mindre människor än infödda norrlänningar. När chauffören uppmanar till användande av säkerhetsbälte låter det som ett skämt. När man väl tryckt ned sig på sätet känns det som att vara fastklämd i ett skruvstäd och då är det lite overkill att dessutom trycka ned ett bälte mellan kroppen och framförvarande ryggstöd!
Gomorron!
 

En funderation

Av , , Bli först att kommentera 3

Varför är det så att man kan träffa en person dagligen i åratal; på bussen, tåget, mataffären eller i bostadsområdet och enbart nicka igenkännande utan att en gång hälsa ordentligt för att sedan när man träffs i någon annan situation någon annanstans plötsligt blir väldigt tjenis. På Alvik, Arlanda eller överhuvudtaget i Sverige hälsar man på ett naturligt sätt på en sådan bekant och byter kanske t.o.m. några ord med varandra. Och ju längre bort man befinner sig från hemmiljön desto varmare blir ett överraskande möte. Skulle tro att om jag mötte en sådan bekantskap i Sydamerika eller Kina skulle jag förmodligen kasta mig i min flyktiga bekantskaps armar – och komma undan med det…