Inte riktigt sant, men kunde ha varit. Min mamma hade under hela sitt liv varit irriterad över sitt dopnamn – RUT Linnéa. Hon hade hellre velat heta Katarina (mormoderns namn) och lade på sin ålders höst till detta namn varför hon vid sin död hette Rut Linnéa Katarina. Att hon behöll tilltalsnamnet Rut berodde förmodligen att det inte är tillåtet att i efterhand förändra detta. Men hade hon fått leva några år till hade hon förmodligen med sin obevekliga envishet och sitt mod sett till att hennes ursprungliga tilltalsnamn omsorgsfullt suddats bort ur kyrkböckerna. Hon hade nämligen i sin ungdom arbetat som piga i en finare familj och där behandlats sämre än herrskapets hund Mitzi. Nu avled mamma sommaren 2008 och behövde aldrig uppleva förnedringen av att ha samma namn som högerregeringens pigbidrag RUT. Men som sagt, hade hon fortsatt leva hade tilltalsnamnet blivit för mycket för henne. Hon var nämligen en kämpande socialist och oskicket att förse en redan välmående medelklass med pigbidrag hade känts som ett fruktansvärt nederlag i hennes kamp för ett jämlikt samhälle.
Gomorron!