I morse när jag som vanligt gav min hustru en "snuddkyss" före avfärden till jobbet slog mig följande tanke: Helst ville jag inte gå ut i vinterkylan och åka hemifrån idag och hade egentligen kunnat avstå en hel del för att slippa. Men i avskedsögonblicket gick det upp för mig att om jag stannar hemma hela dagarna skulle jag aldrig få uppleva gädjen över att komma hem. Och i detta livsskede när de dagliga höjdpunkterna inskränker sig till några små lyckostunder är just hemkomsten en av de glädjeämnen jag inte vill gå miste om. Dessutom tror jag att just orden "men om jag inte åker till jobbet får ju jag inte uppleva lyckostunden när jag kommer hem till dig ikväll" är en helt OK avskedsfras när man i svinottan skiljs från hustrun och sängvärmen.