När jag i slutet av 1960-talet stod vid min kast på typografskolan i Skellefteå såg jag fram emot ett yrkesliv i blyets tecken. Tänk så fel jag hade! Tio år senare hade fotosättare ersatt blysättningen och typografyrket var förvandlat till ett klippochklistrajobb. Under de tio år som följde efter typografskolan hann jag dock lära mig både tidningsombrytning och sättmaskin på tidningarna i Umeå. Datoriseringen var mycket omvälvande för branschen och medförde stor frustration bland de stolta yrkesmän som under många år arbetat som typografer. Jag har dock blivit vid min läst och lyckats klamra mig fast i resterna av typografyrket. Till exempel var jag med och startade det första fotosätteriet norr om Dalälven. Efter det har jag arbetat med allt som rör så kallad prepress, till exempel annonstidningar, böcker, broschyrer, avhandlingar, presentationer, affärstryck och hemsidor.
I mitten av 1990-talet tillhörde jag den entusiastiska skara pionjärer som med hjälp av html-kodning tog fram de allra första hemsidorna åt företag och institutioner i närområdet. Nu är dock cirkeln sluten och jag har tack vare min trofasta koppling till bokstäverna aldrig varit ofrivilligt arbetslös och före pensioneringen var jag förutseende nog att skaffa en handöverfräs. Den använder jag numera som ett terapeutiskt verktyg när jag karvar ut bokstäver i plankor från träd ur den egna skogen.

Så här såg den blykast ut som vi använde på typografskolen. Varje fredag fick vi till uppgift att sätta så många felfria rader som möjligt tillsammans med en lärare som gick runt oss elever med ett tidtagarur i näven. Tufft men lärorikt.

Döm om min förvåning när jag hos min första arbetsgivare konfronterades med en sån här tingest – en sättmaskin. Lärlingstiden för att bli maskinsättare var fyra år på den tiden (1970-talet) men eftersom jag ”gått skolan” fick jag göra mitt kunskapstest redan efter något år och fick därigenom full lön (till de äldre typografernas förtrytelse).

Så här kunde en fotosättare se ut när det begav sig. Den lilla skärmen användes enbart för att visa de koder som användes för att styra utseendet på den text och de eventuella linjer som skulle fotosättas på papper.

En av de första persondatorer som användes yrkesmässigt för mediaframställning var Macintosh SE. Man kunde dock fortfarande inte använda datorer för att formge trycksaker…

…vilket blev nästa steg i utvecklingen. Så här såg min arbetsstation ut när jag avslutade mitt yrkesliv.

Gonatt!