Jag är inne i en transformeringsperiod. Nu förstår jag och känner medlidande med alla tidigare generationers herrar i övre medelåldern. De har genomgått samma obönhörliga glidning in i den äldre personens mentala och kroppsliga förstelning som jag nu kämpar med – eller rättare sagt mot. Man får hoppas att medvetenheten om vad jag utsätts för fördröjer bytet från fräsig sportkeps till gubbkeps av tweed.
Däremot skulle jag väldigt gärna byta ut de genusneutrala gylflösa kalsongerna till ändamålsenliga dito. Gyltlösa herrtrosor är speciellt vidriga när man är kissnödig och frusen om händerna. T-shirt och arbetsskjorta måste nämligen dras upp för att man ska få tag i troskanten, dra ned den och kissa. I annat fall måste man ägna sig åt genusneutrala toalettbesök (sittande) och där går gränsen för mig.
Etikett: keps
Uppmuntrande rosett
Igår trotsade jag regnet och satte upp ett nylonnät över vårt lilla jordgubbsland. Det var dock inte enbart regnet som jag tvingades trotsa. Näthelvetet är nämligen inte att leka med, det tunna men grovmaskiga nätet hakade fast i sidorna samtidigt som regndropparna hängde som brillianter i knutarna för att vid beröring droppa ned på mina byxor. Dessutom samlades mängder av "sviara" under den stora skärmen på min keps vilket gjorde att ögonvrårna låg helt öppna för blodsugarnas attacker eftersom mina händer var fullt upptagna med nätet. Men nu står iallafall jordgubbarnas 6-benta beskyddare stadigt i matjorden.
Kanske var det en slags besvärjelse att jag avslutade jobbet med att fästa en fluffig vit "fös" på ena nocken…
Ristat i sten?
Under dagens morgonpromenad och senare på veabacken har tankarna virvlat runt frågan ”Är det så här det ska va nu?” och ”Är verkligen allt som händer mig nuförtiden ödesbestämt”. Är följande verkligen ristat i sten?
• att jag som äldre bör skämmas när jag kör bil för fort
• att jag ska ha dåligt samvete för att jag inte följer med övriga äldre byssbor på EFS- och NTO-möten
• att alltid ha ont i knäna
• att alltid ha mössa/keps när jag jobbar hemmavid
• att komma ihåg namnsdagar
• att tiden rusar förbi så snabbt, snart känns en dag känns som en timme, en vecka som en dag och en månad kommer snart att kunna avverkas på en vecka
• att upptäcka att folk tror på vad jag säger enbart för att jag tillhör de äldres skara
• att nästan allt som hamnar på tallriken smakar så gott att man har ständiga problem med vikten
Senaste kommentarerna