Igår när min vän Torbjörn H. guidade mig genom den ”djungel” av grund som omger de öar och kobbar som utgör kuststräckan mellan Hörnefors och Norrbyskär drog jag mig till minnes den äventyrliga seglats jag och min bästa kompis gjorde i början av 1960-talet. Pråmvraken vid Hörneåns utlopp låg fortfarande kvar och bland dem även ett par gamla segelförsedda livbåtar. I ungdomligt oförstånd lastade vi upp våra mopeder i en av båtarna och påbörjade en mödosam seglats ut till Norrbyskär i den svaga nordostliga vinden. Ingen av oss hade seglat förr och årorna var inte till stor hjälp, de var de mycket tunga och tillsammans med sjögången i den långa dyningen blev det nästan omöjligt att få ned årbladen i vattnet. Det var dock sommarlov, vi hade ingen brådska och vad jag minns åkte vi bara en sväng på Norrbyskärs enda gata innan vi återvände till båten för att påbörja hemfärden. Ett starkt minne som dyker upp varje gång jag kommer i kontakt med ordet Norrbyskär.
Igår åkte jag som sagt ungefär samma sträcka, men nu i en öppen och mycket sjösäker motorbåt tillsammans med min vän sedan några år Torbjörn. Målet var den lilla ö nära Norrbyskär som utgör boplats för cirka 600 skarvar. Kameran gick naturligtvis varm i den gungande båten och när jag upptäckte att marken på ön var i princip täckt med ungar gick jag i land för att fotografera. Här kommer ett axplock av de 485 klick jag avfyrade. Även denna färd kommer att bli ett minne för livet.
Gonatt!