Tyckte i morse att jag givit en strålande uppvisning på hur en morgontidig pendlare beter sig när allt funkar. Hur lugn och stilla det är en tidig morgon när hela huset sover och de enda ljud som hörs är de som man själv framkallar. Men vis av skadan gör jag inte det, för den tid de här bloggstunderna tar stjäl jag från restiden och det har visat sig att avslutningen på morgonpreludierna kan bli kaotiska om jag inte skärper mig och stänger locket på datorn – nu.
Gomorron!