Umeå kommuns hyresbidrag till stadens gitarrmuseum debatteras flitigt i VK just nu. Guitars har nämligen beviljats ett hyresbidrag på 2,4 miljoner av kommunen och det verkar ha skett i stort sett utan debatt. Museet har tidigare beviljats kommunala bidrag på totalt 8,6 miljoner. Guitars ses nämligen som en viktig del av besöksnäringen i staden och därför har man ansett det vara behjärtansvärt att ge ett företagsstöd. För ett företag är det, trots att en förening driver bolaget och i det dimhöljda beslutet har säkert föreningsaspekten haft en avgörande betydelse. Museet är dessutom inte det enda företag som far väl av bidraget, även en restaurang och en musikaffär finns i lokalerna. Men Nordmaling då? frågar sig en vän av ordning. Här ville Häggströms ha en kommunal borgen på 2 miljoner för att utveckla sin verksamhet. Detta beslut har överklagats och vad jag vet fick kommunen på näbben av domstolen så någon borgen blev det inte. Bakgrunden till dessa bidrags- och borgensbeslut liknar varandra på en punkt. Besöksnäringen i kommunerna anses vara viktig för samhällenas välmående och därför vill man stödja företag som drar folk till bygden. I Guitars fall är betydelsen mindre totalt sett än för Häggströms, vilket borde betyda att den borgen som kommunen beviljade skulle ha haft mycket större betydelse för Nordmaling än för Umeå.
Nu är det förstås principen jag är ute efter, inte de båda företagens förmåga att själva bekosta sin utveckling. Häggströms klarar sig säkert utan ett kommunalt borgensåtagande medan det verkar vara en livsnödvändighet för gitarrmuseet och de andra korsägda företagen i Umeå-huset.
Gomorron!
Etikett: Nordmaling
Dikesrabatt…
Dagens clou har varit en tur längs kommunens östra gräns där många fiktiva bilder har flimrat förbi i ögonvrån. Vissa bilder sitter omedelbart medan andra kräver ”baklängesregi”, dvs man tvingas använda kamerans läge, linsinställningar och zoom för att få till ett fotografi. De här två bilderna tillhör den förra kategorin, det var nämligen bara att öppna bilrutan och trycka på knappen.
Infrastrukturprojekt i Nordmaling
Det är glädjande att se hur Nordmalings norra kommundel nu fått ta del av infrastrukturpengar från Trafikverket. Idag när vi åkte genvägen till Umeå över Hörnsjö och Gräsmyr fick vi plötsligt uppleva att Svevia precis avslutat det största projektet i kommunen sedan bygget av Botniabanan – vid södra infarten till Hörnsjö. Äntligen har statsmakterna vaknat! Halleluja!
Fulaste byn?
Det finns fortfarande byar i Västerbottens kustområden som är vackra. Men landskapet mellan byarna är ofta massakrerad av skogsbruket och består mestadels av kalhyggen som harvats till lerig skogsodlingsmark. Byarna är hel- eller halvtomma men åkrarna har ännu inte vuxit igen och ibland kan man få se både rådjur, hjortar och älgar beta på de öppna ytorna. En av dessa småbyar (som jag ofta cyklade förbi när jag var i skolåldern och som då var blomstrande och vacker) står dock ut med besked och det är Vadet mellan Hörnefors och Norrbyn. Byn är numera så anskrämligt ful att man överhuvudtaget helst undviker att passera den. Trots att jag av vissa skäl har anledning att ta denna omväg när jag ska åka från Nordmaling till Hörnefors överväger jag ibland att E4an bara för att slippa se eländet.
Gomorron!
Kastbyte?
Vid närmare eftertanke vore det helt fantastiskt för oss som bor i den nedläggningsutsatta delen av Nordmaling om Umeå och Nordmaling bytte kommunalråd. Idén kom när vi gjorde en sväng runt Långvattnet i kvällningen. Vissa byavägars underhåll prioriterats på sätt som i förstone kan se helt obegripliga ut eftersom andra ”likvärdiga” byar har i det närmaste oframkomliga vägar. Förklaringen är att byar som inhyser lite ”finare” folk, exempelvis högre tjänstemän/politiker inom stat och kommun, endera är bosatta i dessa eller har sin sommarstuga där. Och eftersom högvälborne hr Holmlund har sin retreat i Långvattnet skulle det förmodligen räcka med denna i sammanhanget försumbara åtgärd som kastbyte mellan de två kommunernas toppar för att hela kommundelen kunde komma i åtnjutande av betydligt drägligare levnadsvillkor. Och som en extra bonus skulle vi i röda rappet få tillgång till fiberburet bredband, travfantasten Lennart skulle aldrig stå ut med ATGs hopplöst långsamma hemsida, den är nämligen som en lus på tjärsticka i landsbygdens mobila bredbandsaskar…
700 milj till äldreomsorgen
Regeringens 700-miljoners fläskpaket till landsbygdens utveckling inför valet består nog mest av svål. Varför? Jo, denna satsning på service till oss som fortfarande envisas med att bo utanför tätbebyggda samhällen inskränker sig till att underlätta för oss att få hem matvaror. Eftersom kommuner av kommunallagsskäl drar sig för att ägna någon möda åt att backa upp landsbygdens små entreprenader saknas de arbetstillfällen som skulle kunna utveckla bygder ”utanför tullarna”. Nordmalings kommun är ett klassiskt exempel på hur det går när man prioriterar tätorten på landsbygdens bekostnad. Det senaste exemplet är flytten av i princip all skolverksamhet från byarna till tätorten. Men det mest iögonenfallande exemplet är att man inte lade två strån i kors för att locka kvar Nyåkers Pepparkaksfabrik i kommunen i avsikt att behålla arbetstillfällen. När dåvarande kommunalråd vid ett möte på Brattsbackagården tillfrågades om varför inte kommunen gjorde allt för att möjliggöra en expansion av fabriken i Nyåker svarade han undvikande att ”det här är inget vi kan göra något åt från kommunens sida”. Senare har vi gapande kunnat konstatera att de hade kunnat om viljan funnits. Hos Bjurholms kommun finns nämligen en vilja att utveckla förutsättningar för företag att expandera, så varför kunde inte dess grannkommun agera? (I sanningens namn ska tllläggas att pepparkaksfabrikens etablering i Bjurholm skedde i tätorten och inte i kommunens utmarker.) Engagemanget för att behålla företaget hade förmodligen varit betydligt större även i vår kommun om fabriken varit lokaliserad till Vallen. Ytterligare ett exempel på dokumenterad ovilja att se välvilligt på företagsamhet på landsbygden är när kommunen ignorerar ett livskraftigt exportföretag med tiotalet anställda enbart för att företaget ligger alltför långt från tätorten. Lundgrens Hyvleri som finns här i Brattsbacka tvingas stå ut med att den vägsträcka som ca tio fullastade långtradare dagligen trafikerar knappt är farbar ens för personbilstrafik. Dessutom finns inget fiberburet bredband till denna del av kommunen vilket måste betraktas som en skandal!
Jag förmodar att detta tillvägagångssätt tyvärr är förhärskande i flertalet av de kommuner som nu kommer ifråga för regeringens ”Satsning på landsbygden”. Lite elakt kunde man misstänka att satsningen även har med lokaliseringen av äldre på landsbygden att göra. Det blir trots allt billigare för kommunerna om de kan få äldre att stanna kvar i sina hus på landet så länge som möjligt innan de måste härbärgeras i samhällets iordningsställda faciliteter. Och 700-miljonerspaketet har dessutom mer likheter med fläsk än man kan ana. Med ovan sagda kunde dessa medel med fördel tas ur statsbudgetens post för äldreomsorg eftersom det handlar! om att underlätta för landsbygdens pensionärer att åtminstone få fläsk på sina matbord.
Gonatt!
Verklighetens folk…
Onsdagen bisarra händelse fick mig osökt att tänka på hur det kan vara för den som tillhör Verklighetens Folk. Här kommer en True Story från de inre delarna av Nordmalings kommun:
Vid samtalet med kommunens omsorgssamordnare för två veckor sedan bestämdes att vi skulle träffas här hemma i Brattsbacka kl 10.30 onsdag den 5 januari. Ämnet för mötet var planering inför framtiden för min 91-åriga svärmor. Onsdag morgon satt därför jag, min hustru Britta och min svärmor med spänd förväntan prydligt uppradade och väl förberedda i kökssoffan väntande på tjänstemannen. Men – klockan gick och efter över en timmes väntan kändes det inte helt fel att ringa kommunen och efterhöra om mötet av någon anledning blivit uppskjutet. Så var det dock inte, men svaret som kom från den berörda handläggaren var helt bisarrt.
På Brittas fråga varför damen ifråga inte dykt upp kom det oväntade svaret med stor bestämdhet från tjänstemannen: ”Men, jag har ju precis besökt din mor”. En mycket förvånad Britta förnekade naturligtvis att någon tjänsteman besökt oss, men trots detta hävdade handläggaren bestämt att hon precis träffat modern personligen.
”Men hör du inte vad jag säger, vi har inte haft något besök här idag, varför skulle jag då ha ringt och undrat var du tagit vägen?” svarade en mycket irriterad Britta. Men trots detta vidhöll handläggaren att hon har varit ”däruppe” och intervjuat en äldre kvinna i det stora vita hus på höger sida av vägen som vi anvisat samt att den äldre kvinnan bekräftat att hon var den person som skulle utredas. Damen hade dock å det bestämdaste avböjt någon som helst hjälp från kommunen.
Vem handläggaren träffat och vilka eventuella beslut som togs under detta möte förtäljer dock inte historien eftersom socialtjänstens handläggare är belagda med tystnadsplikt. Svaret på varför hon inte hittat rätt hus på onsdagen fick vi svar på vid mötet vi hade följande dag. ”Det var nåt krångel med GPS:en, men nu har jag ställt om den” var hennes förklaring.
För dum för Nya Posten…
Mitt redan förkrymta självförtroende fick sig ytterligare en törn i morse när jag åkt 3,5 mil till Nordmaling bara för att konstatera att jag ännu en gång blivit räckt lång näsa från vårt omhuldade ”Fria val”. Den tjänst som går under namnet Posten har tyvärr blivit så till den grad ”konkurrensutsatt” att Marknaden i det närmaste tillåtits radera ut denna en gång så utmärkta samhällstjänst.
Förra gången jag skulle hämta paketet ifråga från Ikea postorder gick jag som vanligt in på Postens servicepunkt ICA Supermarket på centralorten bara för att konstatera att kollit inte fanns där. Jag ombads vända mig till Postens sorteringslokal intill polisstationen, med tillägget att jag nog fick vänta till på måndag eftersom de stängt för dagen. Öppettiden på Posten infaller nämligen mellan kl 8 och 9 och endast vardagar. Så i morse steg jag upp i ottan och kl 8 stod jag i den ödsliga postlokalen och ringde på klockan. En mycket tillmötesgående postsorterare dök snabbt upp och efter att ha konstaterat att paketet inte heller fanns på detta kontor samt att telefonnumret på telefonen var en Dead End Street ringde vi till Postens pakethantering i Umeå för att efterlysa eländet. Och Bingo! där låg kollit och väntade på avhämtning. Jag efterfrågades om jag ville åka vidare de dryga fem milen in till stan och hämta det själv eller om jag ville få det hemskickat. Mitt svar kom ”som på Posten”: Kör ut paketet till Brattsbacka!
Förhoppningsvis kan jag lägga ärendet till handlingarna på måndag. Men – den som lever får som sagt se…
Gomorron!
Besluten om total utdräpning kommer slag i slag
Har just tagit del av ett sammanträdesprotokoll från november 2013. Ett av kommunens utskott, det s.k. ”samhällsbyggnadskontoret” föreslår att skötseln av kommunens VA-anläggning i Brattsbacka omgående ska skyfflas över på byns enskilda brukare. Enligt utskottet finns ju ”bara” 28 abonnenter kvar i byn, vilket i sin tur är en följd av att sossarna under de senaste årtionden lyckats få ett hundratal medborgare att kasta in handduken och flytta från byn. Sedan skolan lagts ned och som en direkt följd av detta även affär, post och vägunderhåll upphört finns det naturligtvis inget kvar att hänga upp sitt liv på. Nu återstår således för ”samhällsbyggarna” att slå in sista spiken i kistan och därmed rycka bort den mest grundläggande samhällstjänsten för att ytterligare närma sig det slutmål kustbygdens beslutsenfaldiga sossar och deras handgångna satt upp: Endast Nordmalingsvallen ska leva!
_______________________________________________________________________________________________
Fästingar dränerar Nordmaling
Läser i VK att två privata förskolor i Nordmaling lyckats plocka kommunen på 800.000 kronor. Teknikaliteter i samband med en budgetförändring i kommunen har utnyttjats av ”skolentreprenörer” vilket dränerar en redan ansträngd kommunal ekonomi. Ibland kan man tycka att det lyxiga med att kunna välja bort den demokratiska skolan kan bli alltför betungande för kommuner som knappt orkar hålla den ekonomiska näsan ovanför vattenlinjen…
Ett lite surmagat Gomorron!
Senaste kommentarerna