Har just kommit hem från en solig 3-timmars morgonpromenad på den underbara skaren. Idag scannade jag av Bergsjöbergets vilda branter i avsikt att hitta åtminstone något enda litet lus-spår efter speltjäder. Men icke. Däremot fanns det andra spår att förundras över…

…som till exempel det här. För min inre blick såg jag plötsligt Kalle Anka promenera förbi där jag stod vid åkanten.

Källaringång?

Försiktigt tittar lingonriset fram ur snön ovetandes om att de klösande och rivande bärplockarna nu befinner sig tusentals kilometer härifrån.

Järnvägens skyltar har nu bytts ut mot digitala ettor och nollor. Snart vet ingen vad siffrorna på dessa märkliga sifferplåtar betyder.

Och på Bergsjöns is går dansen vidare.
Gomorron!