Grekland har ett dubbelbottnat medlemsskap i EU. Samtidigt som de – liksom alla medlemsstater – är beroende av kolossens otaliga nyliberala räknenissar, förhindrar denna samhörighet med Europa att generalerna tar över landet. Detta gäller för övrigt även Portugal (militärdiktatur 1925-1986) och Spanien (diktatur 1939-1975). I TVs klipp med intervjuer av förbipasserande greker på Atens gator förekommer ibland önskningar om ett militärt ingripande i landets styre. Båda dessa företeelser skrämmer mig och jag vet inte vad som är värst. Att svältas ut av de internationella storbankerna med benäget bistånd av förment kollegiala medlemsstater i EU eller helt enkelt släppa ansvaret till en likaledes brutal militär.
Medlemsskapet i Storeuropa förhindrar tyvärr den optimala lösningen av landets ekonomiska problem. Detta skulle enligt min mening vara att göra som Argentina; slänga ut de utländska girigbukarna och ta itu med problemen på landets egna premisser. Läs gärna den insiktsfulla artikeln om framgångslandet Argentina i gårdagens Aftonblad. Den vidgar perspektiven, tro mig!
Gomorron!

P.S. VKs ledarskribent anser förmodligen att min (och f.ö. även Jon Wemans) åsikt härstammar från "busken", men det får vi ta. D.S.