Etikett: strömavbrott

Strömavbrott

Av , , Bli först att kommentera 13

Här sitter vi för andra gången idag och ugglar utan elektricitet. Det är då en djävla tur att Alliansen inte hunnit sälja ut Vattenfall till riskkapitalister, för isåfall hade det förmodligen gått samma väg som det gått med Televerkets rättvisemärkta telefonledningar sedan Telia tagit över ruljansen. Än så länge åker Vattenfalls hjältar ut i snöyran för att lokalisera och åtgärda problemen med nedfallna elledningar. Ledningarna ut till glesbygden är med all säkerhet lika olönsamma som de telefonledningar Telia är på väg att skrota. Så det är bara för oss här ute att hålla tummarna för en vänstermajoritet efter valet i höst. Annars blir det förmodligen sista gången Norrfors församlingssal är vår vallokal. Bygdens krympande skara röstberättigade kommer att vara alltför fåtalig och därmed tillräckligt olönsam för att det ska anses motiverat att betala en heldagshyra under valdagen…

Näst stövlar

Av , , Bli först att kommentera 6

som enbart suger av den ena sockan vid avdragandet är strömavbrott det jävligaste jag vet.

En travesti i all anspråkslöshet på ärkebiskop Anton Niklas Sundbergs beryktade ”Näst små brännvinsglas är kyskhet det djävligaste mig vet.” I Wikipedia står även följande att läsa om biskop Sundberg, Sveriges meste ärkebiskop (30 år på posten):
Det berättas i Uppsalahistorier att general Sven Lagerberg under en kunglig ceremoni i Uppsala domkyrka gick undan bakom en pelare och lättade sin blåsa. Saken togs upp i ärkestiftets domkapitel och krav restes att Lagerberg skulle näpsas. Sundberg skall då ha yttrat: När vi nu vet vad generalen gjort i domkyrkan, kan vi lätt räkna ut vad han gör i Domkapitlet. Ett annat exempel på Sundbergs slagfärdighet är en historia där han, då han missade tåget, lär ha sagt: Där gick tåget åt helvete, och jag som skulle med.

 

Gomorron!

Mysigt strömavbrott…

Av , , Bli först att kommentera 4

…och ett inte helt ovälkommet avbrott i vardagen.

Precis när sista pannkakan lämnat laggen gick strömmen förlorad. Magarna har nu fått sitt lystmäte och som kompensation för kaffet som inte hann bryggas fylls nu våra själar med den mörka och tysta höstfriden. Vi anser nog att vi lever i en tyst miljö här i skogsbrynet, men nu märks ändå tystnaden väldigt påtagligt. Eftersom det inte blev något Glamour för oss denna kväll passade vi på att rensa de trattkantareller Cecilia och Lars kommit med idag. Så i det snabbt försvinnande höstljuset sitter vi nu i fönstret mot norr och plockar eventuella barr från de underbara svamparna. Enligt min mening ett utomordentligt alternativ till den tröstlösa TV-serien.