Etikett: vedpanna

”Ja kom in nån dag”

Av , , Bli först att kommentera 8

Har du hört det förut? Ja, det har du säkert om du bor i mina hemtrakter. Senast för 2 veckor sedan fick jag ett besked från en "entreprenör" att han skulle "titta in på måndag" och bedöma skadorna på ena skorstenen. För snart en månad sedan lovade en annan person ur samma skrå att komma och montera in en ny vedpanna (eftersom vår gamla börjat ta in vatten i brännkammaren) och efter det ombesörja installation av kompletterande markvärme. Ingen av dessa två herrar har hört av sig och meddelat anledningar till förseningarna varför jag nu måste utvidga sökandet av hantverkare till det mindre vita området på kartan. Förra gången det krävdes hantverkare fick jag ringa till Umeå för att få hjälp, då hade vi väntat flera månader på den lokale entreprenören. Dessa småföretagare gräver långsamt sina egna gravar med benäget bistånd av det inkompetenta lokala politikerskrået som inte bryr sig överhuvudtaget om lokal företagsamhet. Brattsbacka hyser ett av Sveriges mest framsynta hyvlerier med 11 anställda en omsättning i mångmiljonklassen och detta har familjeföretaget lyckats med trots motstånd från både kommun och trafikverk, skandalöst nog saknar fortfarande företaget både bredband till kontoret samt en farbar väg till verksamheten. De 10 tunga fordon som dagligen lastar och lossar virke har fullt schå att ta sig från Nyåker till Brattsbacka på grund av den urusla vägen.
Så varje gång du läser om avfolkningen av landsbygden, ha då i minnet att det finns ett par solklara anledningar till varför folk inte längre orkar bo kvar härute.
Gomorron!

Kurrljud

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag stod för en stund sedan intill vedpannan med kallsvetten i pannan. Ett kluckande ljud tycktes komma från den gamle kämpen i pannrummet. Jag började gå i halvcirklar runt den men kunde för mitt liv inte lokalisera oljudet. Tankarna virvlade: blir vi till på köpet tvungna att byta panna nu också – strax före jul? Räcker det inte med verkstadsräkningen på bilen (drygt 10.000)? Lättnaden kom när jag gick mot dörren och oljudet följde med. Det var nämligen från magen klucket kom. Ovana vid att dricka mer än en kopp kaffe – i storlek XL – den här tiden på morgonen hade fått den känsliga gubbmagen att högljutt protestera. Pust!
Gomorron!

Överlever jag upplevelseförlusten?

Av , , Bli först att kommentera 3

De personer i vår omgivning som nu vet om att vi ska installera markvärme har gratulerat till ett storartat beslut. Men är det så bra? Nuförtiden upplever man att man får väldigt få varje dag – kanske i snitt fem. Två av dem är eldningen i vedpannan, alltså nästan 50 procent. Att stiga upp på ett kallt golv, dra på raggsockor och gå ned till pannan, elda och några minuter senare känna värmen komma smygande och slutligen fylla huset från golv till tak med mjuk björkvedsvärme är kanske den starkaste dagliga känsloupplevelsen. Den har dessutom en upplevelsegaranti – det känns lika himlastormande bra varje gång. En jämn värme från morgon till kväll känns lite (S), och det är inte så komme il’faut (eller hur det nu stavas) i dessa dagar.
Gomorron!

Nästan som digitalt 2

Av , , Bli först att kommentera 3

Dragluckan på vedpannan är nu inställd på 3,3 (se pilen). Den 10-gradiga skalan relaterar inte till något så påtagligt som inom- eller utomhustemperatur utan är bara en simpel skala. Den har såvittjagvet inte ändrats tidigare, men i min ambition att lära mig allt om pannan gick jag i morse in på djupet och upptäckte då denna lilla finess. Det konventionella alternativet för att justera hettan i eldrummet är annars en spak som skjuts in respektive ut beroende på vilken temparetur man vill uppnå, den är helt manuell, kräver en viss fingertoppskänsla och behöver tillsyn under dagen. Manicken på bilden styrs dock av den mekanik som är kopplad till termometern och där ligger säledes ett embryo till den digitala termostaten… 😉