"Besparingarna genomförs främst inom skola och den sociala verksamheten". Har du hört den förut? skulle jag kunnat tillägga. Citatet är hämtat ur en notis i dagens VK där Nordmalings kommunchef Dan Vähä gör ett statement angående kommunledningens sparkrav. Levnadsvillkoren för samhällets mest utsatta människor kommer ännu en gång i strykklass när alltför stora skattesänkningar skapat minus i en kommuns balansräkning.
Nu till den förflugna tanken: För över hundra år sedan, när liberaler och socialister tack vare organiserad uppbörd av skatt fick möjlighet att reformera samhället var det just skolan och omsorgen om de gamla som stod överst på dagordningen. Nu, hundra år senare är det just dessa kategorier som står i strykklass när skatteunderlaget i snabb takt eroderas av samma krafter som hade makten före landets demokratisering. Nu är de visserligen demokratiskt valda men inte desto mindre har de samma människosyn som 1800-talets herrar…
Gomorron!
Etikett: VK
Norrbyskär vs. HM
"Stämman tyckte det var för dyrt" står det i dagens VK. Notisen handlar om saneringen av Norrbyskärs industriområde som beräknas kosta 143 miljoner. Förmodligen kommer åtgärden att förbli en dröm. Och apropå drömmar, så försökte jag instinktivt bilda mig en uppfattning om hur stor summa 143 miljoner egentligen är. Först relaterade jag summan till löner eftersom det är den enda måttstock jag i realiteten har tillgång till. Det funkade dock inte, även om en arbetare tjänar 350.000 per år i 50 år blir det bara 17,5 miljoner. Men längre upp i lönehierarkin finns HMs arvtagare Stefan Persson. Hans årsersättning låg senast på 4,7 miljarder, vilket innebär att "månadslönen" på ca 390 miljoner före skatt skulle räcka till att sanera Norrbyskär även om han tvingades betala skatt på summan. (Förutsättningen kunde naturligtvis vara att han fick göra ett direktavdrag på skattsedeln för sin samhällsinsats på Skäret för att försäkra sig om att återstoden av månadslönen räcker till mat även sista veckan före kommande månadslön.)
Gomorron!
De lojala stötdämparna
"Det tar tid innan skolreformen får effekt" skriver Emma Wrange i dagens VK. Hon en representant för den kader av lojala "stötdämpare" som den borgerliga pressen städslat sedan Alliansens makttilträde 2006.
Fan tro’t, sa Relling. Inlägget bygger nämligen på en infam jämförelse med Finlands reformering av undervisningen. Det lilla jag registrerat om den finska omdaningen av skolan är att den innehåller helt andra parametrar än det sammelsurium av förändringar som emanerat från Björklunds kansli. Alliansen rivstartade med "reformeringen" efter tillträdet 2006 och nu när vi snart skriver 2013 har tydligen inget annat skett än att kunskapsnivåerna sjunkit vid varje mätningsår. De svenska lärarna är numera EUs mest missnöjda med både arbetsvillkor och yrkesval, de arbetar till skillnad mot övriga Europa alltför mycket med läroboksstyrd undervisning i bl.a. matematik på grund av hög lärartäthet osv. Att den svenska trenden skulle tvärvända under de återstående fyra åren av förändringar är faktiskt inte troligt.
Därför håller jag den lojala kadern av liberala stötdämpare ansvarig för att mina barnbarn kommer att vara hänvisade till en onödigt undermålig skolgång.
P.S. Upptäckte just att även Expressen kastat in handduken…
KLAPP-avdrag?
Nu slår VK på trumman för välgörenhetsklappar till "fattigdomsbarnen". Men hur kul kan det vara för en redan utsatt barnfamilj att via den avdragsstinna medelklassen förses med opersonliga klappar till barnen? Vore det inte mer klädsamt av tidningen om de puschade för förändringar av högerpolitiken så att fler kunde fira en jämlik jul? Att med välgörenhet städa upp efter en empatibefriad politik känns väldigt främmande för de flesta i min generation.
Men om vi nu ska vara så (M)oderna och framtidsinriktade kunde man väl för skams skull iallafall tillskapa ett KLAPP-avdrag riktat till de sämst ställda. Och har de inga inkomster att deklarera kunde de åtminstone få ett schablonbidrag på 50% av de köpta klapparna (mot kvitto). För när allt kommer omkring är ju även ROT- och RUT-avdragen en typ av bidrag. Men dessa två presenter är förstås avsedda för den del av landets röststarka medelklass som avskyr bidrag…
Liberal opinion i sin prydno
Det folkpartistiska språkröret Liberala nyhetsbyrån verkar helt och hållet ha tagit över opinionsbildningen i den liberala pressen. Varje dag spänns ett liberalt rättesnöre upp i ledarsidans högerspalt. Och i en låda till vänster om denna kompletteras sinnebilden för politisk likriktning av en "liberal skribent". Var är de många rösterna och mångfalden? Det blir enbart patetiskt att se denna bedrövliga scen varje morgon. Då vore det nästan mer smakfullt att fylla utrymmet med annonser…
Inget bidrag?
"Inget bidrag för eget företag" lyder en rubrik i dagens VK. Vadå? Får man inte bidrag för att starta eget företag i det företagsamma och tillika borgerligt styrda Vindeln? Är det verkligen så illa att blivande företagare inte kan få bidrag för att driva uppdragsfinansierad verksamhet på denna ort? Men – var tar alla skattekronor som tidigare gått till samhällets infrastruktur, sjuka och arbetslösa vägen då? Jag som hela tiden trott att Alliansen reverserat dessa pengar till bidrag till "företag". Tänk vad fel man kan ha!
Gomorron!
Att jama med
är inte lösningen för socialdemokraterna. I dagens ledare håller VK tummarna för att detta krömande kommer att vara lösningen för sossarna. Sant är att makten sätter debattordningen för dagen, men allteftersom högerpolitiken utarmar livet för vanligt folk kommer det att ges förutsättningar för en annan agenda. Om socialdemokraterna då ligger kvar och snurrar i Alliansens torktumlare kommer de att vara hjälplöst förlorade. Vänsterpartiet däremot är i en annan situation; deras nyvalda partiledning kommer förmodligen att göra allt för att fylla det uppkomna tomrummet med innehåll. Det kommer i så fall att bädda för en osannolikt spännade valrörelse 2014.
Gomorron!
Bergochdalbana
VKs bloggare och läsare åker bergochdalbana nu. Det påminner en del om Saab. Ena dagen belönas vi med att blågubbarna är borta (kinapengar rinner in till Saab) och nästa dag återkommer de blå monstren (konkurshot emot Saab) och vi vrider våra händer i förtvivlan. Båda företeelserna är lika outgrundliga och svårbemästrade – utan jämförelse i övrigt.
Gomorron!
Guud så tråkigt!
Förr kunde de två lokaltidningarna ge en egen särprägel åt nyhetsnotiserna. Detta gav en känsla av att man gjort ett val när man slog upp tidningen. Nu har tidningarna fysiskt gått samman och detta har medfört en tråkig utslätning av det lokala medielandskapet. Redaktörernas floskler om att konkurrensen fortsättningsvis till och med skulle skärpas har visat sig just vara – floskler. Är det inte ärligast och mest kostnadseffektivt att helt enkelt producera en ärligt genomarbetad produkt och låta kultur/ledare få två egna fönster?
P.S. Nyheten om branden i Djupsjösågen är det hittills mest flagranta exemplet – VK, VF.
Vingslag i pannrummet
Ofta när jag gör upp eld i pannan kan jag höra suset av historiens vingslag i pannrummet. Tidningar är ett bra eltänn och det blir minst en edition av lokaltidningen som ryker vid varje tillfälle. Som gammal annonssättare och ombrytare av eftertext på tidningarna VK och VF undgår inte min blick dagens redigering av dessa tidningar, eller förresten gårdagens. Den tidningsbunt jag eroderar för tillfället trycktes i början av sommaren. Det tar en bra stund innan det sprakar i pannan när bladen inför nyfikna ögon repriserar händelser som timat. Och till min glädje hamnar ibland även svärmors sparade tidningsbuntar från förra eller förrförra året i pannrummet. Då kan det bli en extra halvtimmes väntan på stugvärmen.
Senaste kommentarerna