Umeå 2007 – ett händelsrikt år

(Den blogg på detta tema som utlovas på dagens ledarsida kommer i morgon som söndagsbetraktelse här på bloggen. Och hur hänger det ihop med mitt löfte att inte skriva exklusivt för bloggen mer under året? Nja, hmm, vår lördagsledarsida i papperstidningen är upplagd med ett bloggcitat som ett fast inslag och det låter sig inte ändras i en handvändning, därför får jag lov att göra ett litet undantag.)

Hur som helst: I min lördagskrönika i papperstidningen den här veckan försöker jag inte, som framgår nedan, att sammanfatta Umeås politiska år 2007, men däremot med några utmärkelser av olika slag påminna om en del av det som vi som hänt, vad vi talade om, vad som fick oss att häpna, le och bekymras:

’Umeå 2007 – ett händelserikt år

Dumhet, lär den franske författaren Gustave Flaubert ha sagt, består av viljan att nå fram till slutsatser’.
Jag skulle inte vilja uttrycka det så drastiskt, men det ligger mycket i att en bra ställd fråga och en fri, frejdig och fördjupande diskussion ofta, och om omständigheterna tillåter, kan nå längre än krampaktiga försök att värka fram en slutappell.

Jag gillar uttrycket som ofta återkommer i folkrörelsearkivens gamla protokoll: ’…beslöt att låta diskussionen utgöra svar på frågan’.

Det här borde förstås, med tanke på rubriken, vara den stora Analysen, den definitiva sammanfattningen, lördagskrönikornas lördagskrönika om det politiska året i Umeå 2007.

Men efter snart 300 utgivningsdagar – vad sägs om att istället låta den spännande debatt vi fört under året med meningsfränder och meningsmotståndare, instämmande läsare och kritiska läsare, helt enkelt få utgöra svar på frågan för den här gången?

2008 kommer att kräva nya tag av Umeå, bjuda på överraskande händelser, välbekanta strider och eviga teman. Umeå brottas med många frågor som skriker inte bara efter svar utan framför allt efter kvalificerade, öppna, respektfulla, toleranta och raka diskussioner.

Så istället för ett tröstlöst försök att knyta ihop och runda av, kommer här några små utmärkelser i all enkelhet som påminner om vad som hänt, vad vi talade om, vad som fick oss att häpna, le och bekymras:

Årets gräl
Miljöpartiet i Umeå är inte i balans. Kupper och gräl har avlöst varandra. Uttrycket ett förlorat år har sällan känts mer passande.

Årets vi tror det när vi ser det
Badhusfrågan drogs ett antal nya varv. Centralt läge i Nannakvarteret är senaste beskedet. Som sagt, när vi ser det…

Årets blir det verkligen av nu?
Visionen om Staden mellan broarna fick nytt liv på höstkanten. Tankegångarna lät lovande, men kommentaren ’vi har hört det förut’ fälldes av många. För egen del upprepar jag gärna, trots invändningarna som kom senast jag gjorde det, min åsikt att de nya projekt som nu planeras är ett ypperligt tillfälle att skapa lite djärvare och mer nyskapande arkitektur i Umeå.

Årets oj vad känsligt
Ifrågasättandet av den kommunala bolagssfären som följde efter turerna inom Bostaden fick delar av kommunledningen att råskälla åt alla håll och kanter i veckor; ett tecken så gott som något på att debatten var lika känslig som nödvändig. Kanske kom de kritiska frågorna lite för nära den inre kretsen? Debattklimatet är ett stort problem för kulturhuvudstadskandidaten.

Årets Karl Lagerfeld
Kristdemokraternas Anders Sellström krävde i höstas i ett utspel bättre klädsmak hos fullmäktigepolitikerna. Det är kanske tur att han inte jobbar på VK och ser hur journalister klär sig till vardags?

Årets uppfostrare
De socialdemokrater i Umeå som tog kommunalstyrelsens ordförande i örat för hans inställning till sexistiska historier och till slut och till allas häpnad fick honom att skriva under debattartiklar om jämställdhet.

Årets Fly Me To the Moon
En del skakade på huvudet, andra gjorde tummen upp, själv tyckte jag att det var lite överoptimistiskt men klart intressant. Moderata kommunalrådet Anders Ågrens utspel om befolkningsmålet och siffran 200 000 invånare till 2050 väckte reaktioner.

Årets bråkmakare
När den principlösa pragmatismen blir för kvalmig i fullmäktige ser ofta Britt-Marie Lövgren (fp) och Tamara Spiric (v) till att debatten hålls vid liv på ett ideologiskt plan.

Årets sågning
Småföretagarna som yttrat kritik kan inte fylla i enkäter och är typiskt gnälliga norrlänningar – det var den första reaktionen från kommunens näringslivschef när en enkätundersökning visade att det finns brister i Umeås företagsklimat. Han hyfsade tonläget senare och förhoppningsvis kan insatser som görs efter kritiken föra till en bättre placering nästa gång.

Årets Etain Royal
Stilen balanserar ofta på gränsen till det reglementsvidriga, men trött blir han åtminstone aldrig. Lennart Holmlund är den konditionsstarkaste av VK:s politikerbloggare.

Årets hand upp…
…alla som tror sig direkt och utan tvekan kunna peka ut vilka som utgör oppositionen i Umeå fullmäktige. Och är oklarheten kring detta en styrka eller ett problem? Det växlar, anser jag.

Årets övriga ord…
…som man måste känna till för att förstå vad debatten handlade om: handelsplanering, Ön, vägpaketet, Öbacka Strand, gästhamn, tunnel under Holmsundsvägen, konstnärligt campus, Monopol och ridterapi.

Årets besserwisser
Bildbylinerna blir bara större och större, listorna bara konstigare och konstigare, Holmlund bara argare och argare, men rätt tycker jag förstås att jag har för det mesta.’