Rörigt när Sören Wibe tar över i junilistan

Sören Wibes övergång till junilistan är ämnet för en kort signerad text av mig på dagens ledarsida. Wibes eget uttalande att han skulle vara Umeås första partiledare renderade snabba invändningar i går. Björn Kjellsson förklarar varför på sin blogg.

’Lite rörigt när Söre Wibe tar över i junilistan

Medlemskap i ett politiskt parti bör bygga på en grundläggande analys av och sympati för vad partiet gör och företräder. Den som säger sig älska sitt parti, påstår sig vara född in i ett parti eller tillskriver eller avkräver medlemmar en speciell lojalitet som går utöver personliga övertygelser har missat något väsentligt i demokratins väsen.
Samhället förändras, sakfrågor förändras, människor förändras, övertygelser förändras och partier förändras. I en demokrati är partibytare ett gott tecken.

När däremot Sören Wibe blir en av EU-kritiska junilistans partiledare inför nästa Europaparlamentsval, samtidigt som han försäkrar att han i själ och hjärta är socialdemokrat, blir det lite rörigt; kanske symboliskt för den typ av parti som junilistan är. Där samlar EU-kritiken personer med i övrigt starkt åtskilda uppfattningar. Partiets utgångspunkt är negativ, inte konstruktiv.

Wibe lyckas säkert locka en del socialdemokrater, för vilka EU är ett rött skynke, att rösta på junilistan. Men opinionen är mer EU-positiv i dag än 2004, och utgångsläget inför nästa Europaparlamentsval kommer förhoppningsvis att vara gynnsammare för dem som vill förbättra, inte blockera, EU-samarbetet.’