Ett intimt förhållande

Vår huvudledare på dagens ledarsida handlar om märkesåret 1809, Sverige, Finland och det nordiska samarbetet:

’Ett intimt förhållande

Åren i EU har fört Sverige och Finland närmare varandra. Och det nordiska samarbetet står inför nya möjligheter.

Märkesåret 1809 invigdes med högtidlig ceremoni i riksdagens plenisal i förra veckan. Högtidlighållandet sker gemensamt i Sverige och Finland. Det är ett utomordentligt läge för tillbakablickar och framtidsperspektiv. Och framför allt en möjlighet till ökad kunskap bland dagens generationer om de två ländernas samhörighet.
I 2000-talets inledning är Sverige och Finland framgångsrika och ganska kaxiga nationer. Bägge hävdar sig väl vad gäller välstånd, företagsamhet och utrikespolitisk förmåga. En del är resultatet av framsynthet, gott omdöme och ansvarsfullt ledarskap. Men mycket är också ren tur och tillfälligheter. Och somt beroende av främmande makter.
De bägge ländernas historia – inklusive 1809 då den östra riksdelen gick förlorad – är full av om och men. Det kunde ha varit annorlunda. Men banden hade knappast brutits. Med framtiden är det likadant. Vart det än bär hän lär samhörigheten bestå.

En del menar att Sveriges delning 1809 på sitt sätt blev början till det nordiska samarbetet. För Finlands öden och äventyr sedan 1809 har den nordiska orienteringen hur som helst haft avgörande betydelse.
Sverige har varit Finlands förebild i de flesta avseenden. Sverige lyckades bli rikt och hålla sig undan krigen. Finland fick kämpa nästan hela 1900-talet för att bli en välfärdsstat.
Finland har under trycket österifrån försökt freda sig med nordisk samverkan. Det har inte alltid fungerat, eller ens tagits väl emot. Förslag om nordisk försvarsunion möttes av svensk skepsis och motvilja på 1930-talet. Sverige ville inte riskera bli indraget om Sovjetunionen satte hoten mot Finland i verket.
Å andra sidan har Finland fått kalla fötter när det nordiska samarbetet verkligen varit på väg att ta organiserad form. För inträdet i Nordiska rådet behövde Finland anstånd. Och när organisationen för nordiskt ekonomiskt samarbete, Nordek, skulle bli verklighet 1970 backade Finland ur i sista stund.

Misslyckandet med Nordek blev ett traumatiskt bakslag. Besvikelsen satt i länge och gjorde sig påmind ännu på 1990-talet när Sveriges regering plötsligt lät förstå att en ansökan om medlemskap i EG, nuvarande EU, var nära förestående. Finland kände sig förbigånget. Man hade hoppats på samråd och gemensamt agerande. Sedan skyndade sig Finland att hålla folkomröstning om medlemskap före Sverige för att inte bli överkört av det svenska valresultatet.
Åren i EU har svetsat Sverige och Finland samman under nya förutsättningar. En nationsgräns genom havet har numera mest symbolisk betydelse och inom ramen för det nordiska samarbetet radar möjligheterna till sociala och ekonomiska reformer och utökat samarbete åter upp sig.’

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.