Hopp om snar vändning

Kreditinstituten måste åter till normal verksamhet för att få ekonomin på bättringsvägen, det är ämnet för vår huvudledare i dag:

—————————–
’Hopp om snar vändning

Kreditinstituten måste åter till normal verksamhet för att få ekonomin på bättringsvägen.

Konjunkturen vänder 2010. En ljusning är i sikte, förklarade riksbankschefen Stefan Ingves när han på torsdagen höll anförande om penningpolitiken i finansutskottet i riksdagen.
Den prognos riksbanken gör är att återhämtningen inleds mot slutet av detta år. Den återstående nedgången dämpas av stimulansen från både penningpolitiken och finanspolitiken. Tillväxten de närmaste två åren blir dock ganska måttlig. Men när konsumtionen och investeringarna kommer i gång börjar hjulen snurra fortare i ekonomin.
Ingves är visserligen part i målet så att säga. Han måste tro på att riksbanken skött penningpolitiken med ansvar och tillständighet. Då blir allt snart bra igen. Likadant är det med regeringen som givetvis tror på att åtgärderna i finanspolitiken och krishanteringen ger god återhämtningsförmåga i ekonomin när väl det värsta är över.
Men krisens allvarligaste verkningar, främst i form av ökad arbetslöshet, är inte över. In på nästa år beräknas arbetslösheten som mest vara uppe i 9-10 procent.

Exporten är svensk ekonomis styrka. Men när den internationella konjunkturen försvagas drabbas inte bara storbolagen utan hela samhällsekonomin av kraftigt intäktsbortfall.
Sverige har stått sig väl i de senaste lågkonjunkturerna. De svenska exportmarknaderna har varit starka även i sämre tider och perioder av finansiell oro. Exportindustrin har kunnat göra stora affärer i växande ekonomier i olika delar av världen. Så väl har det inte gått i den rådande finanskrisen. Kollapsen på kreditmarknaderna har lett till tvärstopp i orderin-gången.
Regeringen och riksbanken har inriktat sig på att med insatser, stöd och garantier få kreditinstituten att återgå till normal verksamhet. Reporäntan är rekordlåg och marknadsräntorna är på väg neråt. Men ännu kärvar utlåningen till företag och hushåll. Det kan ändå inte fortgå hur länge som helst.
Snart måste kreditinstituten i gång igen. De måste tjäna pengar. Utan utlåning ingen intjäning. Förutsättningarna för minskade kreditrisker kan de i betydande utsträckning påverka själva genom sin ordinarie verksamhet. Men saknar de förtroende för den marknad de själva är aktörer på så dömer de också ut sin egen trovärdighet.

Med överskott i bytesbalansen, gott om resurser för en industriell strukturomvandling, sunda statsfinanser och minskad statsskuld finns förutsättningar och resurser för Sverige att klara såväl värsta skedet av krisen när konjunkturen bottnar som en snabb återhämtning. På drygt ett par års sikt räknar riksbanken med att det mesta är som vanligt igen. Beaktas bör att inga prognoser hållit det senaste året.
Konjunkturcyklerna rår varken penningpolitiken eller finanspolitiken på. Men på det finansiella systemet som hamnat i olag måste åtgärder och strategi i dessa funktioner ha sin verkan. I så fall bör ljusning vara i sikte.’