Ikeas betydelse för Umeå – Och lägg inte ner byskolorna

Ikea och Sörfors skola är ämnena för den här tvådelade krönikan, med några resonemang kring båda ämnena. Vad jag inte riktigt fick plats med i den här texten var perspektivet vad ett Ikea i Umeå skulle betyda för inlandet – positivt och negativt.

I papperstidningen som vanligt med snillrik teckning av Niklas Eriksson.

————————————————————

De många små och de få stora

Bara nämn Ikea och kaxiga, världsvana Umeå får knädarr. Bara viska ”Ikea är på väg hit” och normalt splittrade, grälandes Umeå börjar ropa i kör och dansa i takt. Publikhavet kokar, år i förväg. Rykten om en Ikea-etablering är det närmaste en Beatleskonsert på 60-talet den lokala debatten kommer; om Ingvar Kamprad passar bäst i rollen som Lennon, McCartney, Harrison eller Starr låter jag vara osagt.

Jag kan inte komma på någon modern stadsutvecklingsfråga i Umeå där opinionen varit så positiv och så nära enighet som när det gäller just Ikea. Vid några tillfällen har jag dristat mig till att yttra tveksamhet om det spelar någon roll för Umeå huruvida varuhuset finns här. Kan det inte finnas en charm i att inte Ikea finns överallt? Jag har fått klargjort för mig att funderingen är korkad.

Det handlar inte bara om ett strikt, rationellt konsumentbehov eller en lucka i det befintliga utbudet av butiker och kedjor – även om det har betydelse – utan också om Ikea som symbol, dröm och norm.

De flesta svenskar är, vid det här laget, uppväxta med Ikea. Vi har minnen av parkeringsstress, irriterad stämning, eviga gåslingor och, viktigast av allt, chansen att köpa möbler som annars vore ekonomiskt omöjliga att införskaffa. Att fler lågprisalternativ tillkommit, att Ikea inte längre alltid är bästa erbjudandet, rubbar inte symbolvärdet.

Ikea är inte bara ett varuhus, utan en tradition. De långa färderna till Sundsvall och Haparanda från Umeå visar att det handlar om mer än ett plånboksperspektiv. Det handlar även om att vilja till just Ikea, om upplevelsen, även om det blir dyrare. Invånarna i Umeåregionen skulle välkomna ett Ikea med öppna armar.

Sedan skulle inte Umeå vara Umeå om inte en animerad debatt utbröt om bästa läget: Ersboda, Klockarbäcken och Entré syd – nyligen presenterad, som av en händelse – hör till toppkandidaterna, med Vännäsby som en kranskommunbubblare.

Men hur stor vore Ikeas betydelse för Umeås övergripande utveckling? Även om det inte går att göra någon enkel kalkyl när de jobb som går förlorade i konkurrensen dras ifrån, så är det givet att nettot blir plus.

I ett större perspektiv kan betydelsen av ett eventuellt Ikea-varuhus för sysselsättning, befolkningstillväxt och ekonomi i Umeå dock antas vara begränsad, sett i ljuset av kommunens formella mål att bli dubbelt så stor till 2050. Det är inte längre enskilda etableringar, sådana som får epoker uppkallade efter sig, som kommer att vara motor för jobb och tillväxt i Norrlands kuststäder under 2000-talet. Det var 1900-talets modell, några få jättar som förändrade allt. Nyckeln i dag till fler jobb och möjligheter för fler att flytta hit eller stanna kvar efter avslutade studier är ny- och småföretagande, 2000-talets lokala framgångssagor.

Ska en stad växa så snabbt som Umeå planerar, är det de många små, inte de få stora, som är viktigast. Ikea ger välkommet plus, men på marginalen.
Om Umeå stod och föll med Ikeas beslut, skulle situationen vara bekymmersam. Så är det inte. Ikea kommer till Umeå när Ikea ser att de behöver det för sin egen skull, när deras egna behov talar för en etablering – inte tvärtom. Kanske är det nära nu.

—————————

Framtiden för Sörfors byskola, som trots, eller på grund av, växande barnunderlag hotas av nedläggning i ett pussel som även berör Brännland och Överboda, väcker engagemang.

I den frågan ligger en symbolik lika viktig för Umeå som Ikea.

Umeå är en stad som med klarsyn strävar efter att växa centralt genom förtätning, närhetsprincip och hållbara lösningar, bort från gammal, segregerande transportplanering.

Men Umeå är också en kommun med utpräglad landsbygd och byar. Även de moderna byarna höjer kommunens attraktionskraft, som alternativ till det urbana. Även där, i byarna, har närhetstanken stort värde. Byskolor är något av det smartaste landsbygden har. Lägg inte ner dem.