Lågvattenmärke i svensk politik

Den presskonferens sverigedemokraterna höll i går – med maximal uppmärksamhet för främlingsfientliga haranger om invandringen – var ett lågvattenmärke i svensk politik, och ett nederlag för alla utom Sd. Att blockpolitisk dogmatism och låsningar helt i onödan håller på att skapa en situation där Sd:s samhällssyn blir tungan på vågen i Sveriges riksdag, borde få övriga partier att skämmas.

Om alliansens budgetförslag vinner i dag är det en seger under omständigheter liberaler inte rimligen kan känna annat än ideologisk avsmak inför, inte har något mandat att gå vidare med och inte borde välkomna en sekund. Att kalla den nya situationen för enbart Stefan Löfvens ansvar håller inte.

Och om regeringens budgetförslag faller är det ett nederlag socialdemokraterna och miljöpartiet borde ha förutsett, borde ha gjort långt mer i form av ödmjukhet för att undvika och borde ta till utgångspunkt för ordentlig självkritik. Sträcker ut en hand gör man inte via lösa önskemål i medierna, utan genom konkreta förslag.

Oansvariga partiledningar och hopplös blockpolitisk prestige hotar att tvinga fram ett riskfyllt extra val, trots att det finns goda sakpolitiska förutsättningar för S, Mp, Fp och C att inleda samtal om ett blocköverskridande regeringsunderlag som svensk politik skulle må bra av hur som helst, även på längre sikt.

Tuppfäktarna har haft sin tid efter valet. Nu är det dags för mer ansvarskännande krafter hos socialdemokrater, liberaler och gröna att göra sig hörda och börja lösa den kris som uppstått.

Undvik extra val och nya lågvattenmärken. Gör upp i mitten.