Med örat tryckt och tryggt mot samtiden
Politik är att vilja och vara kluven i sina bästa stämningars röra, när någonting har gått sönder i Sverige, så att skärvorna på marken är queerare och friare, och vita, medelålders män surrar i bikuporna medan punkiga feminister lever äldre feministers skitliv och Bohman med ett slugt leende drar slidkniven i skärgården, där Iphone-tjänstemän peggar upp projekten på Google-driven för att nå ögonhöjd med stövlarna i dyngan, där ingen idé är för dålig för att haschtaggas.
Det finns inga dåliga länkar, bara fula kläder. Det finns inget tjatigt sälj, bara ett jävla tugg. Gnälldriven kultur är bra för pr-branschens tillväxt. När snöröjningen uteblir, döljs hundbajset till våren, som kommer allt tidigare, med klimatångest och kranvatten i strupen. Och gymmen frälser oss från det onda och leder oss till folkhälsa, amen, medan två Tucholsky-ögon möts i vimlet och anar något vackert, för att aldrig mer försvinna en sekund från varandra med Googlebrillor och appar, tills de lessnar på att tipsa om viktiga texter och vidriga texter, som verkligen får såsen att fräsa över och åskan att gå.
Schyman eldar pengar. Fälldin håller pipan. Ullsten är från Teg men det är inte Holmlund, fast Zäta inte hade ett öre åt minimalismen. Ingen blir profet i sin egen tårkanal. Flathet mot kommunisterna sa Per-Albin om Ådalen, fast han menade Ålidhem, där snuset bullas på studielånad tid, och på webbarna säger det klick, klick, klick, klick, klick, i väntan på Godot (jamen googla då) och affärsmodellen som gör slut på långa dagars färd mot sista, svarta natta.
Kinberg Batra är smartare än de flesta stockholmare, nästan en hederslantis och Po är en satans pessimist, vilket är så himla skönt, när kommunens åtgärdsprogram ljuger så det stänker om det och kapitalet bara ler.
Vem fan vill bo här, är du inte klok, skulle de fråga istället. Som man frågar får man publicitet. Det är viktigt med kommunikationskompetens. Är du krishanterad lille vän? Medieträna vargarna, medieträna jägarna, skicka de på färjan till ett Almedalsseminarium så miljoner ryker istället för gevär.
Man måste ju få ställa en kritisk fråga, om det är så här vi vill att guldklockan ska se ut när pensionen uteblir för att de bortcurlade flumbarnen inte fick lära sig veta vad hut betyder på tyska. Fast det får man väl inte säga högt nuförtiden, förbannade PK-media.
Vi måste verkligen adressera frågan, och bottna den och lyfta den, och vända ut och in på den, och skärskåda den, och bolla den fram och tillbaka, tills den är helt spyfärdig och grön i ansiktet. För utvecklingen skrämmer onekligen, ingen tangent pekar åt något annat än sitt eget håll och alla bara talar förbi varandra. Var och en sin egen eld av fejkad värme på väg mot äkta aska, medan utbåtarna smyger i vassen för att det var bättre på Loffes tid. Swot-analysera det genuina eländet, ända ner till roten, och anmäl varenda kotte till KU.
Och hur ska vi ha det, egentligen, med bostadspolitiken när kvadratmeterspriserna är gåtor, insvepta i ett mysterium, dolda i en homestyling? Behöver Väven en rulltrappa? Diskutera i små grupper och lägg ut fikabilderna på nätet. Logga in via ert Facebook-konto – gilla oss gärna där.
