I dagens papperstidning medverkar jag även på nyhetsplats med en liten betraktelse på tidigare amerikanska presidentval. Här är den krönikan, i en lite längre nätversion.

——————————————————-

2012 är inte det viktigaste valet på länge – men här är fem epokgörande amerikanska presidentval

Nästan inför varje val hävdar de inblandade att det är det viktigaste valet någonsin. Eller åtminstone det viktigaste på en generation. Ett ödesval där allt står på spel. Denna upphetsning förekommer i de flesta länder. Men det är nästan aldrig sant.

Vad de menar är att det är det viktigaste valet för deras egna intressen och karriärer.

En politiker mån om att få människor att engagera sig och gå till vallokalerna kan inte gärna säga att det stundar ett val utan några större konsekvenser, där alla tycker ungefär lika.

Vi journalister dramatiserar och tar i från tårna för att det känns häftigare att bevaka och skildra en världshistorisk händelse, än ett val i mängden som snart kommer att vara glömt. Vi vill kunna berätta på ålderdomshemmet en gång att vi var med när det hände. Och så säljer det bättre. Hur iskallt vore det inte att berätta om minnen från en andrakammarvalvaka i Sundsvall 1964, om någon annan slår till med att ha varit på plats i USA när Kennedy slog Nixon fyra år tidigare?

Pr- och reklambranschen har ekonomiska skäl att varje gång utmåla just det kommande valet som en avgörande milstolpe, värd alla satsningar på information och kampanjer.

Följ pengarna, det förklarar alltid mycket.

Men även om alla demokratiska val är viktiga, så är det sällan ett val är det viktigaste på länge. Årets amerikanska presidentval, exempelvis, är knappast det viktigaste på länge, även om det känns så just nu. Det kommer att få större konsekvenser än vad det svenska andrakammarvalet 1964 fick, men vid en historisk tillbakablick bleknar det lite i jämförelse med andra presidentval.

1828: När Andrew Jackson valdes till president 1828, inleddes en djupgående förändring av amerikansk politik. Jackson, på flera sätt den småskaliga landsbygdens kandidat, formade det första mer moderna partisystemet i USA. Hans folkliga, välorganiserade sätt att bedriva valkampanj på lade grunden till det demokratiska partiet. Han var en mer aktivistisk president än sina föregångare.

Det var under Jackson som vanan inleddes att tjänstemän avsattes och tillsattes på partipolitiska grunder. Även de brutala övergreppen mot indianerna, det skamliga kapitlet i hans gärning, tilltog de åren. Det skulle dröja 30 år innan en president förändrade USA lika mycket igen.

1860: Redan innan Abraham Lincoln hunnit tillträda som nyvald president på våren 1861, hade ett antal sydstater brutit sig ut ur unionen och bildat sydstatskonfederationen. Lincolns presidenttid sammanfaller med det amerikanska inbördeskriget. Att det var just Lincoln som satt i Vita huset de åren hade en avgörande betydelse för krigets utgång. Han var en unik politisk begåvning och hans speciella personlighet fortsätter att fascinera historiker än i dag.

Det enskilt viktigaste beslut han fattade var utfärdandet av emancipationsproklamationen 1863, som var början på slaveriets avskaffande. Bara dagar efter att sydstatsarmén kapitulerat på våren 1865, mördades Lincoln.

1896: Valet av i dag bortglömde, men på sin tid populäre William McKinley till president 1896 blev inledningen på en period av ny amerikansk imperialism. Annekteringen av Hawaii och kriget mot Spanien om Kubas framtid 1898 signalerade begynnande stormaktsambitioner. USA tog över Filippinerna, Puerto Rico och Guam, och McKinley satte 1900 in amerikanska trupper mot Kina som en del av stormakternas aktion för att kväsa Boxarupproret.

Under McKinley började presidentens makt och auktoritet som överbefälhavare betonas på ett nytt sätt. Han återvaldes år 1900, men utsattes den 6 september 1901 för ett attentat av anarkisten Leon Czolgosz, och dog av skadorna åtta dagar senare.

1932: När Franklin D Roosevelt valdes till president mitt under djupaste depression 1932, var det inte många som anade att den charmige pragmatikern ur en priviligierad familj skulle initiera en smärre revolution i synen på statens ansvar för att hjälpa arbetslösa och socialt utsatta i USA. Hans ”nya giv” omfattade en mängd olika åtgärder – några lyckades, andra misslyckades – men den viktigaste förändringen bestod i signalen till medborgarna att staten erkände sitt sociala ansvar att agera aktivt och förebyggande.

FDR:s andra stora insats som president kom när han förde USA in i andra världskriget och kampen mot nazismen. Han är den ende president som blivit vald fler än två gånger.

2000: Att det blev George W Bush och inte Al Gore som med knappast möjliga marginal blev amerikansk president 2000 skulle få mycket omfattande konsekvenser för framför allt utrikespolitiken de följande åtta åren. Hur en president Gore skulle ha reagerat på terrorattackerna mot New York och Washington den 11 september 2001 kan man förstås inte veta, men han hade haft andra rådgivare, andra utgångspunkter och med största sannolikhet gjort andra prioriteringar. Hade Gore vunnit istället för Bush år 2000, hade det andra Irakkriget knappast genomförts.

Kanske är därför valet för tolv år sedan det som fått allra störst konsekvenser under efterkrigstiden.