Etikett: Systembolaget

Onödig eftergift i överdriven nervositet

Av , , Bli först att kommentera 4

Förslaget att Systembolaget ska få tillstånd för försäljning via internet med hemleverans och att öppettiderna inte längre ska vara en riksdagsfråga utan en fråga för bolagsstyrelsen, är ämnet för den här kommentaren. Att Systembolagets service är bra och håller hög kvalitet är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken, så diskussionen är inte ointressant, men jag anser inte att förändringarna vore berättigade. Den stora frågan är dock förstås fortsatt den om så kallad gårdsförsäljning.

——————————————

Onödig eftergift i överdriven nervositet

För att inte alkoholpolitiken ska tappa sitt folkliga stöd och som en lösning på konflikten kring förslaget om gårdsförsäljning, bör Systembolaget få införa ett system för internethandel med hemleverans, det krävde igår folkpartiets riksdagsman och Systembolagets styrelseledamot, Carl B Hamilton i ett utspel. Han menar också att riksdagen bör avhända sig kontrollen över monopolets öppettider till Systembolagets styrelse.

Hamilton har varit principfast och genomtänkt i debatten om gårdsförsäljning av alkohol, ett förslag han avfärdat. Det finns alltså ingen anledning att misstro syftet med utspelet. Och utgångspunkten att Systembolaget måste erbjuda en bra service är viktig. Ändå missar Hamiltons förslag målet – som strategi för att värna Systembolagets ställning och som alkoholpolitisk analys.

Alkoholpopulisterna – som i sina attacker på den solidariska alkoholpolitiken medvetet eller omedvetet fastnar i en sträng och ytlig alkoholister-får-väl-skylla-sig-själva-eller-skärpa-till-sig-moralism – försöker ofta sprida myter om att den svenska alkoholpolitiken skulle vara impopulär hos medborgarna. Men undersökningar ger gång på gång besked om motsatsen, att stödet för den solidariska och restriktiva linjen är stort.

De små inskränkningar av den personliga bekvämligheten som finns vid alkoholinköp ses av de flesta som en rimlig uppoffring för att hålla nere de totala alkoholskadorna så gott det går. Vid sidan av det stödet finns också en växande, avspänt kritisk syn på alkoholkulturens baksidor som får många unga att välja alkoholfritt – tillfälligt, periodvis eller för längre tid.

Den svenska alkoholpolitiken har hittat en bra och realistisk balans mellan restriktivitet och service, mellan solidariska begränsningar och ett gott utbud av hög kvalitet hos Systembolaget, nödvändigt för att upprätthålla stödet och legitimiteten. Modellen fungerar.

Alkoholpolitikens hårdaste motståndare – med en blindhet för det som inte passar in i den tänkta Bullerbyidyllen av harmoni och okomplicerad lycka – är högljudda och utmålar sig gärna som folkliga, men har svårt att vinna bredare stöd. De framstår som ur takt med tiden. Och just därför verkar Hamilton med sitt förslag överdrivet och opåkallat nervös. Något tryck på att luckra upp alkoholpolitiken för att rädda den från folklig vrede existerar inte.

Det finns därför inte heller något skäl att förfalla till panikåtgärder som skulle öka tillgängligheten, konsumtionen och därmed alkoholskadorna i utsatta grupper. Carl B Hamilton hade rätt i första vändan: värna den solidariska alkoholpolitiken och säg nej till gårdsförsäljning. Den hållningen är inget att be om ursäkt för och kräver inga eftergifter i andra vändan.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Bluffmakeri om gårdsförsäljningen

Av , , 4 kommentarer 10

Gårdsförsäljning av alkohol är ämnet för min ledarkrönika i torsdagens tidning:

—————————————————

Bluffmakeri om gårdsförsäljningen

Visst låter det idylliskt. Gårdsförsäljning av lokaltillverkat, svenskt vin i liten skala intill somriga hagar som en chans för svensk landsbygd till fler besökare och levande landskap. Reklamstrategerna kan vara nöjda; småskalighet, landsbygd, genuin matkultur och turism – vem kan vara emot en sådan idyll, när den hägrar bara en uppkorkad, lokalt tappad, liten obetydlig flaska och ett glimrande glas i solen bort? Som sommarvisa för fantasin tål refrängen att nynnas på. Med verkligheten har det hela föga att skaffa. Den skönsång som sakta men säkert ljuder genom de politiska instanserna i riktning mot lagstiftarna rymmer i det finstilta ett kvalificerat bluffmakeri.

Argumenten som framförs för gårdsförsäljning bygger nämligen på halsbrytande logiska volter.

Å ena sidan betonas att det bara handlar om mycket små mängder som skulle försäljas, med försumbara konsekvenser för totalkonsumtionen och utan några inverkningar på Systembolagets monopol. Men det är svårt att förstå hur kraven på gårdsförsäljning kan anses värda en sådan uthållig lobbykampanj, om värdet för landsbygden beräknas bli minimalt.

Å andra sidan utmålas gårdsförsäljning som ett potentiellt lyft för landsbygden, en chans till fler turister, större intäkter och levande landskap. Men det svårt att se hur det ett sådant anmärkningsvärt lyft skulle kunna ske utan en så omfattande försäljning av vin, sprit och öl att grundvalarna i den svenska alkoholpolitiken hotas.

Givetvis hänger det inte ihop.

Förklaringen till varför trycket på att införa gårdsförsäljning är så starkt är de ekonomiska intressena i bryggeribranschen. Gårdsförsäljning är en förskönande och flummig omskrivning – hur definieras gårdsförsäljning i en lagtext? – av ett första, juridiskt avgörande undantag från Systembolagets monopol; en ödesdiger reva, som sedan lär vidgas, söm för söm, i den restriktiva alkoholpolitiken.

Enligt nyhetsrapportering väntas den kommande utredningen, svart på vitt, inte bara säga ja till gårdsförsäljning av egentillverkat vin, utan även, för att leva upp till EU:s regelverk, förespråka att tillståndet utvidgas till försäljning av öl, vin och sprit från andra – inhemska som utländska – tillverkare. Det skulle ge klartecken för en storskalig försäljning vid sidan om monopolet, som därmed faller.

Allianspartierna är internt splittrade i sina reaktioner på detta. Det var lovande att folkpartiets ekonomiske talesman Carl B Hamilton i går talade klarspråk om att en sådan förändring skulle hota principerna bakom hela alkoholpolitiken och folkhälsan. Även på sina håll inom kristdemokraterna finns en stark skepsis. De starkaste förespråkarna finns inom centerpartiet och moderaterna.

Här pågår en dragkamp som kan få långtgående konsekvenser. För gårdsförsäljningen är ett hot mot den solidariska svenska alkoholpolitiken.

Jag brukar använda uttrycket solidarisk alkoholpolitik, inte, som det heter, av lyriska ambitioner, utan därför att uttrycket når hjärtat av den restriktiva grundtanken. Medborgarna accepterar ett detaljhandelsmonopol när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker och vissa insnävningar när det gäller öppettiderna, av solidaritet med alkoholskadornas offer i samhället. Obekvämligheten för konsumenterna är marginell, men de positiva effekterna i form av minskade alkoholskador uppenbara och väl belagda. Alkoholproblemen försvinner inte, men begränsas när konsumtionen hålls i schack. Allt tyder på att en majoritet fortsatt ser det som en ansvarsfull, rationell kompromiss på ett område där ökad konsumtion alltid fått förödande sociala och ekonomiska konsekvenser.

Försöken att få bukt med det kopiösa supandet – genom måttfullare vanor och alkoholfria miljöer för politik, bildning och nöje – var en viktig del av folkrörelsernas demokratiarbete under Sveriges långa övergång från fattigt och ofritt land till en rik och välmående demokrati, med myndiga medborgare och ett vitalt civilsamhälle. Inte minst på landsbygden har insatser mot en destruktiv alkoholkultur bidragit till utveckling och livskvalitet de senaste 200 åren. I tider av nedgång och motgång har aldrig alkoholkulturen varit någon positiv kraft för lokalsamhällena. Att den inte nått tidigare epokers omfattning har varit en räddning i nöden för orter och byar.

Klartecken för gårdsförsäljning skulle sätta den solidariska alkoholpolitiken på spel. Det vore ett ansvarslöst, omotiverat och flummigt risktagande, till ingen nytta.

4 kommentarer
Etiketter: , ,

Se den stora bataljen bakom pyttefrågan

Av , , 2 kommentarer 6

En signerad text på dagens ledarsida av mig om den nya utredning kring gårdsförsäljning som regeringen tillsatt. Eskilstuna-Kurirens ledarsida hade en bra kommentar om den i går. Det tangerar även frågan om längre öppettider på krogarna, där jag röstar nej på frågan.

————————————————

Se den stora bataljen bakom pyttefrågan

När en pyttefråga hamnar i centrum, återkommer gång på gång och till slut förmår en regering att tillsätta en ny utredning kring ett krav som en just avslutad utredning redan avfärdat, kan man utgå ifrån att det inte är någon pyttefråga.

 

I debatten om huruvida gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas i Sverige eller inte utkämpas den verkliga bataljen i det finstilta och fotnoterna. Bilden av några få idylliska vingårdar i södra Sverige med ytterst begränsad handel är bara en framsida för ett bredare angrepp på den restriktiva alkoholpolitiken. Avsikterna är betydligt mer långtgående. Slutmålen väsentligt mindre idylliska. Det handlar om fundamenten i den restriktiva svenska alkoholpolitiken – ytterst om detaljhandelsmonopolet och Systembolagets ställning. Och det är förklaringen till den uppmärksamhet och de lobbyinsatser som frågan föräras.

Den alkoholutredning – med utgångspunkten i en ”restriktiv alkoholpolitik till skydd för folkhälsan” – som lämnades över till regeringen för ett år sedan, konstaterade att så kallad gårdsförsäljning av starköl, vin och sprit direkt från tillverkaren, exempelvis en vingård, inte bör tillåtas ”då det inte är förenligt med Systembolagets monopolställning.” En sådan försäljning, skrev utredningen vidare, ”skulle dessutom vara olämpligt från alkoholpolitisk synpunkt.” Klara besked, rättsligt och ur folkhälsoperspektiv.

 

Sedan utredningen presenterades har en ivrig kampanj drivits för att förmå regeringen att gå emot rekommendationen och öppna för gårdsförsäljning ändå. Starka krafter, påhejade av branschindustrin, vittrar ett läge att underminera alkoholpolitiken. Tyvärr verkar de vinna gehör. Nu har regeringen tillsatt en ny utredning om hur gårdsförsäljning ska kunna förenas med EU-rätten, detaljhandelsmonopolet och folkhälsan. Den målkonflikt som förra årets utredning avfärdade som en omöjlig motstridighet ska nu – abrakadabra – visa sig vara en ren och harmlös teknikalitet.

Ett litet lycka till på vägen kan nog den nya utredaren behöva med sådana direktiv.

Argumenten om att gårdsförsäljning av vin i Sverige skulle ha någon stor betydelse för landsbygdsturismen, eller för landsbygdens ekonomi, är så krystade – och det antal gårdar som skulle kunna komma i fråga för just vinförsäljning är så litet – att det inte står i proportion till kampanjen som dragits igång för att förmå lagstiftarna att åsidosätta grundprinciperna i alkohollagstiftningen.

 

Men som många sakkunniga påpekat vore gårdsförsäljning just det avsteg från detaljhandelsmonopolet som riskerar att få hela den restriktiva politiken att säcka ihop. Ur EG-rättslig aspekt skulle en öppning för direktförsäljning av alkohol göra det betydligt svårare för Sverige att principiellt upprätthålla försvaret av Systembolaget. Gårdsförsäljning skulle också innebära att alkoholindustrins vinstintressen gavs en starkare erkänsla på bekostnad av folkhälsan.

 

Det vore en reva i alkoholpolitiken som många väntat på. Kön av intressen och aktörer som gärna skulle riva vidare – med kampanjer och juridiska åtgärder – skulle sannolikt bli lång.

Då är det plötsligt mycket som står på spel. Den restriktiva alkoholpolitiken bör värnas. Säg nej till gårdsförsäljning.

2 kommentarer
Etiketter: , ,