Tackorna gör verkligen ordspråket ”gräset är grönare på andra sidan” begripligt och det är lätt att förstå varför det kommit till. Natten som gick trotsade våra tackor elstängslet för att bege sig mot grönare gräs ett hundratal meter längre bort. Hade arbetat hela dagen med att färdigställa ett nytt hägn men han inte riktigt färdigt innan det blev kväll. Nåväl, tänkte jag, jag får helt enkelt fortsätta i morgon. Glad i hågen och nöjd över dagens arbete gick jag till sängs. Det skulle jag inte ha gjort för vid halv två tiden hörde jag det där klassiska stridsropet från fårflocken som karraktaristisk alltid föregår utbrytning. En snabbkoll ut genom fönstret konstaterade jag hade rätt. Bara att dra på sig arbetskläderna och fortsätta natten med hägnet.

När sedan morgonen grydde var hägnet klart och samtliga får invalkade i det frodiga gröna gräset. Jag stannade upp och lät mig hänföras av tystnaden och lugnet och kunde se tackorna nöjd beta på det nya området i det vackra morgonljuset.

Livet på landet ger perspektiv där arbetet som jordbrukare alltid är närvarande oavsett tid och rum. Produktionen av mat kanske så många inte reflekterar över när kundvagnen skjuts ur sin plats vid affären. När sedan varor packas är det nog få som tänker på vår levande landsbygd och vad maten egentligen kommer ifrån. För mig som producent är min berättelse viktig, en berättelse som gått vidare genom generationer men som nu i det moderna samhället helt eller delvis upphört. Som konsument fokuserar jag på pris och tillgänglighet, kvalitet och spårbarhet faller bort som begrepp till förmån för en snygg förpackning med garanti om ett hållbart samhälle, Det är kanske just så mycket som jag mäktar med, att handla måste vara enkelt, att laga mat måste vara enkelt då tiden oftast inte räcker till för annat än en stor andningspaus när helgen eller ledigheten står för dörren.

Lyssna på ordet närproducerat, långt borta från industriell produktion där innehållet manipulerats. Närproduktion ger ägget en gulare gula för att hönsen får leva fritt på gården så som de alltid har gjort och inte för tillsatserna i hönsfodret. Djuren som lever här växer på egna premisser och utan tillsats och antibiotika i en kärleksfull miljö där människor och djur samsas. Ibland kör en bil sakta förbi våra ägor, stannar till och betraktar fårflocken som betar i vår vackra natur, långt,långt borta från trånga ligghallar där varje hektos tillväxt systimatiseras.

Morgonvandringen med gårdens hundar – finns det någon, oavsett väder och vind, härligare upplevelse. I veckan var det storm i några dagar och 12 000 elabonenter blev utan ström för några timmar, herregud vad det blåste! När stormen nu lagt sig och det knappt finns någon vindfläkt,  just i detta moment när luften är klar och naturens alla ljud hörs klart och tydligt bildas en stillhet, ett lugn då naturen vaknar.

Promenaden går längs de vidsträckta hängnen där fåren har sitt bete. Fåren är ute på betet tidigt och oftast då när gården sover. Jämför man med betad mark och obetald mark kan man konstatera att fåren är otroliga naturvårdare. De väljer att varsamt plocka ut de örter de vet är bra, den bark på slyet de inte vill ha inom sitt hägn. Promenade går längs stängslet och vi stannar till vid fårflocken som slagit sig till ro. Våra livtackor njuter av lugnet tillsammans med sina lamm och idisslar i takt med kvittret från småfåglarna.

Livet på landet oavsett årstid är fantastiskt och de produkter som varsamt skapas här kommer så småningom att hamna på någons matbord nära oss. Vi tror och vet att den kärlek och omsorg om djur och natur vi delar med oss 365 dagar om året är den känsla som kallas närproduktion.

Äntligen har stormen lagt sig och djur och människor kan återgå till det normala. Ändå tänk vad naturfenomen kan ställa till med. Våra grisar som skulle på slakt passade på att rymma under de tre timmar av elavbrott som stormen förorsakade. Innan vi hunnit få in våra rymmare hade avtalad tid med slakteriet sedan länge passerat och grisarna får stå på tillväxt under ytterligare en tid. Nåväl, vi stressar aldrig vad gäller djur då vår övertygelse i produktion är att alla, såväl människa som djur mår bra av en stressfri miljö oavsett vad det handlar om. Kanske därför en del av oss väljer att bosätta oss på landet, långt ifrån stress, press, prestige och övriga krav som ställs på stadslivet. För oss är en tidig morgon med soluppgången en underbarstund att uppleva när naturen, djur och människan sakta vaknar till en ny dag.

Idag kom äntligen det efterlängtade regnet som behövs både till insådd åker och pärland. Som jordbrukare är man extremt beroende av att vädergudarna visar sig från sina bästa sidor under sommarhalvåret då djurens och människorna mot ska produceras. Regnet kommer lägligt och man kan bara hoppas det håller i tillräckligt länge för en rejäl rotblöta.

Sen är det lite så att våra ekologiska åkrar kräver en natur i rytm för att leverera så det ska bli spännande att se vad den ekologiska åker presterar med bara naturen som hjälp.

Genom historien har vi alltid producerat mat oavsett det handlat om det egna hushållet eller till andra. Från småskaligt jordbruk till industri där vi inte riktigt vet varifrån maten vi har på våra tallrikar kommer ifrån. I butikens hyllor guidas vi informativt genom olika markörer som talar om för oss vad som anses vara bra, rättvist och schysst produktion. De flesta konsumenter letar efter riktigt bra priser på KRAV eller EU ekologiskt men tvingas genom bättre priser från tigerindustrier inse att vagnen är full av industriell mat när kassarna ska packas.

En del butiker har trendmässigt en hylla för lokalt producerade varor där priserna på dessa premiumprodukter enbart tilltalar de mest bemedlade och därmed är långt ifrån vad den ensamstående fyrabarns föräldern inte ens i fantasin har råd med.

Ska det behöva vara så här i ett kunspapsintensivt samhälle? Vi borde veta bättre om hur mat produceras istället för som de allra flesta stödja rovdriften på antibiotika utfodrade djur. Nåväl, tanken om ett ekologiskt hållbart samhälle stannar för de allra flesta just i tanken. En slags teoretisk modell som fungerar som försvar att det egna jaget visst bidrar till ett hållbart samhälle.

Det är det här som den här bloggen handlar om, en landsbygd som både regering och konsumenter helt enkelt struntar i fast det egentligen borde vara tvärtom. Ta dig tid till ett enkelt tankeexperiment. Har du den kunskap som behövs för att odla den mängd ekologiska ärtor, föda upp den grisen,som behövs för en ärtsoppa en helt vanlig torsdag? Alltså, kunskap för att producera en svensk National rätt eller förlitar du dig på att livsmedelshandeln alltid kommer att ha livsmedel du kan äta?

Häng med på en resa genom tid och rum och var med att skapa ett hållbart samhälle på riktigt.