Gunnar Parment, Robertsfors

Nu blev jag sur igen…

När jag blir sur på någonting så klagar jag. Nu fick jag ett ryck och anmälde tre av de fyra största mobiloperatörerna till Konsumentverket för falsk marknadsföring. När till och med Telia tar betalt för en hel minut när man ringer några sekunder så är det illa. Att man sedan gömmer den informationen i en liten fotnot i prislistan anser jag vara riktigt bedrägligt. Tre och Tele2 hade ännu sämre information – där stod det inte alls att de debiterade per påbörjad minut, fast det framgick av telepriskollen.se.

 Sedan beställde jag en bok. Efter att ha jämfört priser så vann Amazon i Storbrittannien min gunst, och jag matade in beställningen. Vid utcheckning blir jag erbjuden att få betala i svensk valuta istället för pund. Varför då? Alla varningsklockor ringde på högsta volym, så jag läser noggrannt vidare (på engelska): för att du direkt ska veta vad priset blir i din lokala valuta. Jaha? Och det står ingenting om vilken växelkurs jag får. Jag kan räkna ut det, men det står inte i klartext. Slutligen klickar jag "No Thanks" och betalar i pund, och därmed blir summan ungefär 270 kr istället för 290 kr om jag valt svensk valuta!

Slutsatsen blir därmed: Gå inte på "erbjudanden" att få betala i svensk valuta. Den enda anledningen till att de erbjuder det är att de vill tjäna ytterligare pengar på växelkursen. Jag har hört att man erbjuder det på vanliga affärer i Europa också, så se upp när du är på semester!

Vart är världen på väg? Alla vill verka billigast, men ändå vill de tjäna pengar på dolda avgifter, vare sig de är telebolag eller bokhandlare.