En hyllning till min man

Denna är min absolut favoritbild av oss tillsammans! Den blev Kalles allra första "kan själv" fotografering när vi vistades i högakusten för några år sedan.

Förutsättningarna för att kunna bli kär i någon är att först tycka om och respektera den person. Förhållandet kan inte utveckla vidare till kärlek om inte man känner sig trygg och tillfredsställd i den persons sällskap. Min man uppfyllde dessa förutsättningar för flera år sedan och därför var det ingen konst att jag blev kär i honom! Nu vill jag berätta för er varför han förtjänar min kärlek och respekt!

Jag beundrar honom bl.a. för hans sätt att osjälviskt placera andras behov (särskilt mina) före sitt eget. Han är ofta mest nöjd och lycklig när han kan hjälpa andra – så länge som han får ett ärligt tack för insatsen. Han upplever ett tufft, knepigt eller tungt uppdrag som en härlig utmaning eller ett bra sätt att få lite motion i stället för att klaga!

 

Jag älskar honom för hans medkänsla, positiv attityd och skämtsam humor! Hans ömhet, nyfikenhet, intresse i livet, ändlös tålamod med mig, tillgivenhet och hans äkta intresse i mig och allt jag gör är för mig oemotståndligt! Han är snygg och varm och god! Hans famn är för mig den tryggaste, varmaste platsen i världen och till min stora glädje är han jämt bered att ta emot mig i sin famn när som helst!

Jo, självklart kan han visa sina dåliga sidor ibland eftersom han är bara en människa! Han kan vara väldigt envis och lite tjatig ibland. Han retar emellanåt mig lekfullt om mina små misstag och mina för honom konstiga vanor som vanligtvis känns roligt – men inte alltid! Han kan förstås bli indignerad och förargad precis som de flesta människor men det händer faktiskt inte så ofta och det går över fort! Men eftersom det finns betydligt fler goda egenskaper än dåliga egenskaper i min man är det ingenting att undra på varför jag lockades hit till Sverige, eller hur?

Jag respekterar honom för hans ärlighet, integritet, lojalitet, pålitlighet, känsla för rättvisa, förståelse, soliditet och punktlighet.  

10 kommentarer

  1. Krister Klermalm

    Vilken hyllning till din man.
    Han må se orden dina verkliga hos dig han är.
    Det är inte alltid man märker av sin kärastes uppskattningar eller egenskaperna som finns där hos en för någon annan.
    Njut så gott med varann i fortsättningen också, kanske kommer fler kärleksfull bild på er om några år.

  2. Peggy Sjöström

    Svar till Krister Klermalm (2011-01-23 14:54)
    Tack! Det är dessvärre ganska lätt att ta ens nära och kära för givet så jag försöker verkligen att aldrig glömma bort att visa och tala om för honom hur mycket han betyder för mig.

  3. Peggy Sjöström

    Svar till Stina Jansson (2011-01-23 20:19)
    Oj, det var snällt sagt! Jag är definitivt intresserad av språk så det är roligt att skriva ett sådant långt inlägg trots att det tar lite mer tid för mig att skriva så mycket på svenska!

  4. Jan Nilsson

    Instämmer med föregående talare, fantastisk svenska.
    Eftersom föremålet för hyllningen i normalfallet är en klok karl lär han kopiera texten och göra den så bestående man kan i denna obeständiga värld. 😉

  5. Peggy Sjöström

    Svar till Jan Nilsson (2011-01-23 23:06)
    Tack för dina fina ord! Jag gillar mycket att skriva och min svenska är förstås naturligt baserad på den ”lite finare” engelska att jag brukar använda. Jag måste medge att jag inte alltid kan prata lika fint som jag skriver eftersom jag har mer tid att sitta och fundera och formulera mina tankar när jag skriver än när jag pratar. I alla fall, min Kalle är för mig en pärla och därför förtjänar han en sådan hyllning!

Lämna ett svar till Fru Karlsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.