De goda gamla tider

Det är inte så ovanligt att man börjar bli lite orolig och rädd för vart världen är på väg när man blir lite äldre. I så fall har jag tydligen börjat bli gammal eftersom jag redan sörjar om hur det var under de goda gamla tiderna! Det tycks som om världen snurrar ur kontroll och att enkelhet och lugnet är ett minne blott.

Nuförtiden får man omedelbart veta om att hundratals människor har dött på andra siden jordklotet i en tsunami, ett inbördeskrig eller ett terroranfall.  Jag känner mig ofta stressad av sådana nyheter eftersom det enda som man möjligt kan göra är att bidra pengar. Men Gud allena vet om pengarna verkligen används som stöd till de drabbade eller till att fylla på någon direktörs plånbok!   

Hur kan så vansinnigt mycket våld och spillt blod i filmer, datorspel och på TV betraktas som underhållande nuförtiden? Jag har svårt att förstå hur man kan belöna film- och datorspelindustrin för att de tillverkar sådana gräsliga filmer och datorspel! Ju mer våld samhället blir exponerad till desto mer blir våld en vardagssak.

Jag oroar mig om dagens illvilliga mobbning och grupptryck i skolorna! Mobbning och grupptryck är så brutala att det tycks åstadkomma betydligt fler självmordsförsök nuförtiden än förr. Jag har svårt att fatta hur en människa kan bli så högfärdig att tro att han eller hon har rätt till att förringa eller hota någon annan!

Vart tog samhörighet vägen? Egoism och girighet har gjort att klyftan mellan de fattiga och de rika blir bredare för vara år som går. Jag kommer aldrig att fatta hur de som redan har gott om pengar kan vända ryggen mot de mest utsatta i samhället bara för att behålla för sig själv en extra hundralapp varje månad från orimliga skattesänkningar.

Jo, jag vet att jag låter som en riktig gammal sur tant men så gammaldags är jag inte! Det finns förstås många bra saker och ting nuförtiden som inte fanns förr! Men när livet blir riktigt hektiskt och förvirrande är det svårt att undvika trevliga minnen från när världen var mycket enklare.