Döm inte hunden efter håren

Det händer extremt sällan att jag står på moderatsidan men just nu håller jag med regeringen angående förtidspension för vissa unga! Jag läste en kort artikel om ämnet som Svenska Dagbladet publicerade igår på sin hemsida. Jag måste medge att jag inte är fullständigt politiskt insatt på frågan men jag är väldigt engagerad i frågan på en personlig nivå.

Det här utdraget från artikeln håller jag fullständigt med om:

"Låg utbildning, arbetslöshet och dåliga uppväxtvillkor leder till aktivitetsersättning, men den formella orsaken för 73 procent av ungdomarna är adhd, autism och Aspergers syndrom. Regeringen vill reformera systemet med förtidspensioner för unga. Enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) tillhör bara ungefär hälften av dem som får aktivitetsersättning den grupp som var tänkt att få den från början – personer med medfödd eller permanent nedsatt arbetsförmåga, som kanske behöver ersättning under hela livet. Med tanke på den gruppen vill regeringen gå varsamt fram med reformer, enligt Kristersson.

– Vi ska inte dra undan förtidspension för människor som aldrig kommer att ha en chans att försörja sig. Den andra gruppen skulle vi däremot med rätt insatser antagligen kunna göra mycket mera för, säger han."

Ni som har normala och friska barn kan tycka att förtidspension för unga människor är helt vansinnigt. Gud, vad hemskt att unga männsikor kommer att hamna utanför!! Det är extremt få som skulle ifrågasätta försörjningsstöd för en person vars sjukdom är synlig liksom människor som sitter i rullstol, som är uppenbarligen utvecklingsstörda, eller som var medfödde missbildade. Men jag bönfaller er att tro mig när jag med konstatera med personlig erfarenhet att alla människor inte är född lika och att personer med psykiska sjukdomar redan ÄR utanför!!

Psykiska sjukdomar liksom adhd, autism och Aspergers syndrom m.m. är osynliga eftersom människor som drabbade av dessa sjukdomar inte har synliga missbildningar eller utseenden som visar att de inte alls mår bra. Men dessa människor lider lika mycket… eller t.om. mer… som fysiskt sjuka människor eftersom samhället är alldeles för snabbt att döma dem som lata, dumma och oansvariga. Det är alldeles för lätt att peka ut dem som lata människor som helt enkel måste skärpa sig!

Men den perfekta världen i vilken du och jag lever i är i stort sett oåtkomlig för många psykiskt sjuka. Det är nästan omöjligt för psykiskt sjuka människor att behålla ett jobb längre än några veckor av många olika skäl som de flesta av oss inte kan fatta. De har ofta mycket svårt att hålla ekonomin i skick eftersom de inte blev välsignade med förmågan att planera och spara för framtidens behov som är för oss friska en självklarthet. De måste äta medicin för att få en chans att leva och må så bra som möjligt. Men medicinen måste jämt kontrolleras och justeras därför att kroppen snabbt vänjar sig som innebär att medicinen slutar fungera! Tro mig… det är ingen lek att vara psykiskt sjuk!

Jag håller därför med moderaterna för en gångs skull i denna fråga. Dessa stackars människor kommer aldrig att kunna uppleva det som är för dig och mig ett normalt liv och jag är faktiskt imponerad att en högerregering har förstått detta sorliga men sanna faktum! Jag har mycket personlig erfarenhet i frågan och därför anser jag att förtidspension som grundekonomiskt stöd för psykiskst sjuka människor är en fantastisk insats. För att undvika utanförskapet så borde dessa människor kunna skaffa enklare jobb på deltid (c:a 25 %) som de kan hantera utan att förlora sitt grundekonomiska stöd. På det sättet kunde de bygga upp lite självförtroende genom att tjäna lite extra pengar när de orkar.

Tror mig när jag säger att psykiskt sjuka människor har inget intresse av att bli rika på ett statligt bidrag utan de vill bara få en chans att kunna bli så självständiga som möjligt. Den här sortens stöd är det minsta vi, som är friska och och som har förmåga att fixa livet själv, kan göra för dessa människor som är bland de mest utsatta i samhället.

Ekonomin i USA är för nuvarande så usel att fler och fler socialtjänster blir nedlagda som innebär att de mest utsatta i USA vet inte från den ena dagen till den andra dagen hur de kommer att klara sig med mat och boende. Därför blir åtminstone en av dem tvungen att emellanåt ringa mamma i Sverige och tigga pengar. Vi måste se till att Sverige aldrig kommer att sänka sig till en så lång nivå som USA angående humanitära insatser.