Min man upplyste mig i morse på jobbet att han äntligen hade hittat sin hörapparat som han tappade bort förra helgen. Han hittade den i ett mycket underligt ställe som ni kan läsa mer om på hans blogg. Ju längre man söker överallt efter ett borttappat föremål desto mer frustrerad blir man, så jag är naturligtvis glad för hans skull.

Dramat angående jakten efter den borttappade hörapparaten fick mig att fundera över en sak.  När man äntligen har hittat det som man söker brukar man säga eller tänka för sig själv att  "det fanns i den allra sista platsen jag sökte!" Men vem skulle fortsätta leta när man äntligen har hittat föremålet? 

OBS! Bilden ovan är inte längre AKTUELL!

Det här ämnet har jag tagit upp förut så förlåt mitt tjat. Bilden ovan visar den gamla huvudentré till NUS (Norrlands Universitetssjukhus) som revs bort för nästan TRE ÅR sedan!! Men trots det visade Västerbottensnytt upp ikväll den här gamla bilden IGEN under en kort reportage angående sjukhuset.

Jag tycker att det är pinsamt att en sådan för oss Västerbottningar viktig nyhetskälla som Västerbottensnytt inte har "hunnit" under de senaste snart TRE ÅR skicka en fotograf till NUS för att ta en bild av den tämligen nya huvudentrén.  Om jag inte har uppfattat fel skall Västerbottensnytt visa saker och ting som är NYA, eller? Suck!!

Nej, jag visste inte heller vad PTS var för någonting innan jag sökte information angående lagen om "elektroniska cookies". Men nu vet jag att PTS står för Post- och telestyrelse som är myndigheten som är ansvarig för allting som har med kommunikation att göra.  

Jag besökte häromdagen polismyndighetens hemsida för att försöka hitta information om hur det går till att förlänga ens pass. Till min överraskning blev jag ombedd att samtycka användning av cookies på hemsidan för att kunna gå vidare. Jag vet att cookies används av företag för att bl.a. kunna sikta "rätt reklam" åt varje individ som använder Internet. Men eftersom polisen säljer intenting misstänkte jag omedelbart att polisen ville hålla koll på Sveriges invånare som ett sätt att efterlikna USA:s häxjakt efter terrorister.

Jag blev nyfiken och googlade efter mer information om den här cookie-lagen och kom direkt till PTS. Jag vet nu att alla hemsidor skall begära samtycke angående cookies. Men trots att jag är en stor användare av Internet blev polismyndighetens hemsida den alldra första hemsida jag har besökt som tycks ha uppfyllt lagens krav. Bra jobbat, polismyndigheten!

Det slog mig häromdagen att de flesta politikerna i världen som fattar viktiga beslut som starkt påverkar andra "vanliga" invånarnas liv egentligen inte är fullständigt lämpliga. Det är bra och viktigt att de flesta politikerna är högt utbildade men ibland är livserfarenhet lika viktig som kunskap från läroböcker.

Kan man verkligen fatta kloka och rimliga beslut angående välfärdssystemet om man aldrig har varit fattig, svårt sjuk, arbetslös eller psykiskt sjuk? Kan man verkligen ha förståelse för hur svårt det är att vara föräldre till ett barn som är förstånds- eller fysiskt handikappad om man själv har helt friska barn eller inga barn alls?

Det är förmodligen lättare att fatta tuffa beslut som negativt drabbar andra, obekanta människor när man inte har en aning om hur det känns att vara utanför d.v.s. hungrig, svårt sjuk, bortglömd, och desperat. 

Idag är det den tredje dagen jag har haft ledig från jobbet tack vare den "röda dag" i fredags. Det är så härligt att kunna styra lediga dagar precis som man vill utan en massa måsten! Samtidigt är jag mycket medveten om att jag har det lite extra bra eftersom min pensionerade man gör i princip allt hushållsarbete. Därför får jag slippa en massa måsten på helgarna.

Vi brukar fatta ett beslut vid frukostbordet om hur vi skall lägga upp dagen när jag är ledig från jobbet. Idag skall vi få lite tid för sig i vart sitt kontor. Själv håller jag på med att öva musik (och skriva detta blogginlägg) och Kalle spelar Betapet på internet. Enligt våra planer skall vi snart gå ut och ta en promenad och lite senare idag skall vi gå på bio.

Det är de enklaste sakerna i livet som ibland är bäst! Ha en trevlig söndag ni också! 

Jag gillar verkligen chokladtäckta jordnötterna som är eventuellt lite mer vanliga i USA än här i Sverige. Det följande skämtet kommer därför från "over there".

En vacker dag mitt i juli anlitade en äldre tant en man för att klippa sin gräsmatta. Mannen blev förstås svettig och törstig av sitt uppdrag så tanten bjöd honom upp på altanen för att vila en stund. Hon bar ut till altanen en bricka med två glas iskall saft och en liten skål jordnötter.

De pratade ivrigt en stund och plöstligt blev mannen lite generad och sade, "Oj, förlåt – jag har själv ätit upp alla jordnötterna i skålen!" Men tanten bara log och svarade, "Men det gör ingenting eftersom p.g.a. mina dåliga löständer kan jag inte tugga på dem så jag suger bara chokladen av dem istället!

Jag kollar varje dag ett par amerikanska nyhetskällor för att hålla koll på mitt hemland. Till min häpnad läste jag i morse en kort artikel om Elin Nordegren som är den svenska kvinnan som tidigare var gift med golfspelaren Tiger Woods. Det som jag läste i artikeln var så otroligt att jag kollade flera andra nyhetskällor för att ta reda på om det var sant – och jo, det är det.

Enligt överenskommelsen i samband med skilsmässan fick Elin Nordeberg av Tiger Woods 100 miljoner dollar som motsvarar 690 734 992 kronor. Kort efter skilsmässan köpte hon den vackra herrgården-liknande (mansion) som visas i bilden ovan för 12 miljoner dollar som motsvarar 82 827 732 kronor.  Herrgården ligger i den exklusiva trakten av Palm Beach, Florida. Men hon "gillade inte" själva huset och därför anlitade hon ett rivningsföretag för att rasera hela huset!! (titta på bilden nedanför).

Det är uppenbarligen mycket lättare att slösa bort pengarna som man själv inte har förtjänt genom hårt arbete. Enligt statistiken är det 925 miljoner människor i världen som svälter. Dessutom lever 80 % av världens befolkning i fattigdom.  Men den där lilla bortskämde snorungen river ner ett vackert hus p.g.a. att hon helt enkelt "inte gillade" det. Hon borde skämmas!

Innan jag började jobba kvällsturen på jobbet idag utförde jag ett snabbt ärende på stan. Jag hade nämligen ett tillgodokvitto kvar från ett tidigare presentkort på Musikanten så jag bestämde mig att köpa ett munspel!  Jag har redan ganska många instrument och jag hade bestämt mig för länge sedan att de skulle få räcka.

Men nu när jag har emellanåt börjat uppträda ensam tyckte att det vore bra att kunna spela lite mellanspel mellan verserna när jag sjunger. När jag redan har gitarren i famnen går det inte att slänga den undan och plocka upp tvärflöjten eller annat för att spela mellan spel. Därför köpte jag också den udda apparaten som syns i bilden ovan.

Det kommer att bli spännande att se om det går att lära en gammal hund att… spela munspel. Det sägs att korsord är bra för att hålla en "äldre" hjärna i skick. Jag gillar inte korsord men jag antar att det blir nästan lika mycket "hjärngympa" att lära mig att spela samtidigt munspel gitarr. Håll tummarna!

Jag utnyttjade min friskvård timme f.m. genom att träna på den så kallade "personalklubben" som är en träningslokal bara för landstingsanställde. För att komma fram till personalklubben måste man gå längs en stig alldeles intill ankdammen.

Det finns bokstavligen hundratals ankor som vanligtvis långsamt förflyttar sig undan när man kommer gående.  Men dagens första roliga iakttagelse var att de hungriga ankorna kom massvis MOT mig förmodligen med hoppet att jag hade några brödsmulor i fickan!

Dagens andra roliga iakttagelse var att det vimlade av folk i personalklubben som flämtade och pustade under sin hård träning.  Det var märkligt eftersom jag brukar vara nästan ensam där inne i personalklubben! Men vänta bara. Jag slår vad att det kommer att bli betydligt mindre folk i februari! : )  Ha en bra kväll!

Det händer då och då fortfarande att någon ställer frågan – vad saknar du mest från USA? De flesta människorna tror att mitt svar skulle bli mat, jobbet eller mina vänner som bor kvar i Michigan. Men, här i Sverige finns det hur mycket som helst god mat. Jag är lyckligt lottad här i Sverige med flera goda vänner inklusive min bästa vän och min man som är en och samma person. Jag lyckades skaffa ett bra jobb och under min fritid har jag hur mycket som helst musik att syssla med.

Jag saknar mest två saker.  För det första saknar jag möjligheten att träffa mina vuxna barn under hela året.  För det andra saknar jag spelmansstämmor där man kan släppa loss och clogdans som de gör i YouTube-videon nedanför. Videon spelades in av en amerikansk musikkompis till mig. Musiken och clogdansen i videon är så "osvensk" att jag nyligen har fulständigt gett upp mitt försök att hitta någonstans att spela och dansa så där här i Sverige.

Jag är mycket medveten om att ingenting varar i evigt men ibland önskar jag att saker och ting inte skulle ändra så snabbt.