Snart får jag pusta ut

Idag är det sista rycket som avslutning på en mycket stressande vecka. Visst är det märkligt att det kan gå flera veckor utan att någonting särskilt intressant händer medan vissa andra veckor är proppfulla av inbokade aktiviteter, träffar och måsten. Jag och även min man har haft utomordentligt mycket att göra den här veckan. Jag blir rätt så imponerad av att vi hann med allt och inte glömde någoting! Dessutom har det vara mycket även på jobbet de senaste veckorna. 

Umefolk festivalen fortsätter idag. Ett stort urval av fantastisk folkmusik, varav mycket skall spelas av duktiga lokala band, kommer att finnas under dagen utspritt i olika lokaler i Folkets Hus. Tidningarna brukar främja bara de kända banden men struntar i de lokala banden. Umetrakten är en guldgruva av duktiga musiker och band, men Umeås kulturnämnd tycks vara bedrövligt dålig på att främja den multikulturella folkmusiken som redan finns lokalt. Umeå kommer att bli kulturstaden 2014 men kultursnobbism tycks råda.

I alla fall kommer Kalle och jag att vara på plats på Folkets Hus i stort sett hela dagen – från kl. 16.00 när mitt bluegrassband skall spela och fram till minst 00.45 när mitt irländska har spelat färdigt. Jag ser fram emot att kunna lyssna på mycket folkmusik emellan tiderna jag själv kommer att spela.

Jag kommer därför att ägna rätt så mycket tid idag på att förbereda till dagens spelningar. Men efter idag tar inbokade spelningar slut ett tag. Trots att jag älskar att spela kommer det är bli skönt att kunna pusta ut och syssla med andra intressen de kommande veckorna.