Stensoppa

Den ensamma, fattige vandraren hade vandrat i nästan två dagar och var trött och hungrig när han nådde en liten by. Han hade inte lyckats de senaste dagarna fånga en fisk eller en fågel att koka upp i sin gryta som fanns i sin sönderslitna ryggsäck. Hans hunger gjorde att han svalde sin stolthet och tiggde av några bybor en bit mat. Men alla förnekade den hungriga mannen en enda smula.

Han tog fram sin gryta, fyllde den med vatten från en närliggande bäck och gjorde en liten eld mitt på byns torg för att koka upp vattnet. Så snart som vattnet började koka tillade han försiktigt en liten sten som han hade tagit med sig från bäcken.

Flera nyfikna bybor tittade frågvist på vandraren som förklarade att han höll på att laga ”stensoppa” för att stilla sin hunger. En av byborna bidrog några morötter så att stensoppan skulle smaka bättre. Flera bybor blev inspirerade att bidra potatisar, några bitar kött, en näve ärtor, och en bit salt. Till slut blev det en riktigt god soppa som vandraren delade med de andra.

Poängen är att alla mår bättre när rättvisa, deltagande och samarbete får råda. Västerbottningar har möjligheten att främja rättvisa, barmhärtighet och samarbete vid vallokalerna imorgon. Om vi bryr oss om fler än bara oss själva, då skall vi rösta JA!