Blir galeeeeen, dina attribut hade förändrats markant sedan sist. Allt det du stod för och allt det du var var borta. Jag lämnade dig i ett skick som var ytterst perfekt, det enda som hänt från då till nu var natten. En natt fylld av drömmar och ljus framtid och ryggkliande med hjälp av en spaghettislev. Morgonfikat som utspelade sig vid ett i dunkelt höljt matbord flöt i vanlig ordning på med grace och andakt. Allt var tipp topp ända tills jag mötte dig i hallen. Allt var förändrat, de fredliga morgonrutinerna blev till ett världskrig. Atomerna delades som i ett kärnkraftverk i mitt huvud…Hur skulle jag nu kunna hinna i tid till kära jobbet…Såg ner på kaoset som låg framför mig, litade dock på att mina instinkter och kunskaper skulle rädda mig från denna för mig prekära sits. Inte lönt att fundera ihjäl sig antar jag, bara till att ta tag i problemlösningen så vi åter kan vandra mot framtiden tillsammans, enade skola vi vandra även genom denna dag. Skosnören som oförklarligt blivit uppknutna under nattens timmar blev dagens första gåta att lösa och tro mig, det gick magnifikt……till slut….
trimmad….
Idag ska kläderna falla, armarna ska spännas, blodet ska pumpa fram i ett flöde sällan skådet. Jag ska vara uppmärksam på alla former av ljud för att vara beredd på att ge gensvar. Mina ögon ska se allt som erbjuds mig, luften i mina lungor ska ge mig orken att palla det som de utsätts för. Ska försöka få mina lemmar att prestera på en nivå som får personen mitt emot mig att häpna för det jag kan erbjuda….Trimmad till max för hälsoundersökning alltså :))
vemod…
Denna vecka är fylld av kval, blir antastad dagligen och hinner inte med att repa mod.. Ögonen är mörka och solskenet i blicken har gömt sig bakom en snårskog av dimma…har svårt att hitta fokuset som hjälper mig finna ut ur denna högborg av vemod…att bli antastad låter kanske inte så dumt men att bli det klockan elva minuter över fem vareviga dag tär hårt på en kvälls å nattmännish….nåja, säg det vemod som varar för evigt….onsdag redan å alarmet kommer bara fortsätta sitt övergrepp mot min person i ynka fyra dagar till…då börjar en gladare period av livets cykel igen…ledigvecka….smakar mumma med fettisdag å alla hjärtans å allt annat möjligt mysigt..förresten, läckert värre att så många hittar igen bloggen…värmer en storsovande själ, t a c k! !
Kamp….
Du rörde dig likt en virvelvind mot mig. Kände mig oskyldigt ovetande om vad ditt utfall mot mig hade för grunder. Jag hade längtat så mycket efter dig men det jag såg av dig nu fick mig att tappa andan. Du slingrade och åbäkade dig i din framstöt mot mig. Jag skulle inte hinna undan, det fanns varken skydd att ta eller tid för att parera dig. Mina ögon försökte fokusera på dig men desto närmare du kom desto mer tog du upp mitt synfält som till slut bara bestod av dig. Jag försökte stålsätta mig med en frenesi av mod men innan jag var färdig med mitt konststycke så var du över mig…eller över å över?…Du hittade av min nästipp i din rädsla av att istället hamna i min öppna hungriga mun. Sällan jag haft ett sådant bra sug i munnen då jag sugit in en spaghetti som idag….vackert vet jag väl inte om det var, heller ingen fråga om liv eller död….fast det beror ju på hur man ser på det hela…från spaghettins synvinkel så lämnade den inte jordelivet utan att ge en rejäl näsbränna åt sin bödel…
Senaste kommentarerna