Två miljarder till landstingen hade suttit fint

Av , , 5 kommentarer 24

och blivit verklighet med en socialdemokratisk regering. Jag är glad över att tillhöra ett parti som ser allvaret i hälso- och sjukvårdens framtida finansiering.

Att landstingen går på knäna beror till stor del på den snabba utvecklingen och de ökade behoven. Hittills har fyra landsting deklarerat att de kommer att höja skatten 2014. Inför 2013 var det åtta landsting som höjde skatten. Vilket betyder att på två år har över hälften av alla landsting tvingats höja skatten.

Samtidigt prioriterar sittande regering sänkta skatter, mest för dem som tjänar bäst. När kommuner och landsting tvingas höja skatten så slår det mot alla. Den här moderata omfördelningspolitiken står mig upp i halsen.

5 kommentarer

Alliansen är överens med oss om skattenivå?

Av , , Bli först att kommentera 18

Landstingsstyrelsen har idag haft ett extra möte för att fastställa skattenivån för 2014. Vi i majoriteten föreslog som tidigare deklarerat en höjning med 50 öre. Alliansen presenterade inte något eget förslag vilket vi måste tolka som att de stödjer oss. Det är bra att de tar sitt förnuft till fånga och inser allvaret med den nya skatteutjämningen som innebär att vårt landsting förlorar 360 miljoner kronor i statsbidrag. Nu väntar vi med spänning på alliansens budget som ska presenteras till landstingsstyrelsen den 5 november. Vad kommer deras budget att innehålla? Kommer man ta ansvar för att finansiera sina förslag?

Klicka här om du vill läsa pressmeddelande från Västerbottens läns landsting

Bli först att kommentera

Varför skattehöjning i landstinget?

Av , , Bli först att kommentera 11

Det senaste förslaget till utjämningssystem innebär att Västerbottens läns landsting får minskade statsbidrag med 360 miljoner kronor. Det kommer att slå mot oss successivt under några år.

Därför höjer vi skatten. Och vi gör det också stegvis med en höjning på 50 öre 2104 och en höjning på 50 öre 2017.

De moderatstyrda kommunerna runt Stockholm och även Stockholms läns landsting vill inte vara med och bidra till ett utjämningssystem. Trots att de är rikast i Sverige och därför kan ha lägst skatter vill de inte dela med sig. Så för att de överhuvudtaget ska delta i utjämningssystemet har den moderatledda regeringen avsatt en miljard kronor för kompensera dem. En miljard går alltså till de redan rikaste. Detta samtidigt som vi i Västerbotten får minskat statsbidrag på 360 miljoner.

Det är med kluvna känslor vi höjer skatten. Det är nödvändigt för att klara utmaningarna, och för oss socialdemokrater är välfärden mycket viktig. Men samtidigt vet vi att när vi höjer skatten så slår det mot alla. Och när regeringen samtidigt sänker skatten mest för de rika innebär det att vanligt folk får betala med skattehöjningar för att de rikaste ska få skattesänkningar. Det är moderat omfördelningspolitik i ett nötskal.

Men i landstinget är vårt huvudansvar att garantera alla en god hälso- och sjukvård. För oss går det först och vi höjer därför skatten. Vi kan också göra höjningen med vetskapen om att vi i övrigt har ordning och reda på ekonomin. Skattehöjningen kommer att gå till att säkra verksamheterna.

Se eller lyssna på intervjuer angående vårt förslag till budget 2014 i länkarna nedan.

Tv4 Umeå 22/10

P4 Västerbotten

Bli först att kommentera

Lista på satsningar 2014

Av , , Bli först att kommentera 10

Här kommer en lista på de områden vi socialdemokrater satsar pengar på i landstingsbudgeten 2014.

Primärvård – 10 miljoner (under mandatperioden 43 miljoner, varav Glesbygdsmedicin 3,5)

Psykiatrin – 5 miljoner kronor (satsning riktad mot barn och unga)

Ambulanssjukvården – 4 miljoner

Geriatriken i Skellefteå – 3 miljoner

Utöver riktade satsningar får samtliga verksamheter en uppräkning motsvarande pris- och löneökningar.

Vi kallar budgeten för ”Helhetsansvar för framtidens behov med långsiktiga lösningar”. Vi har balans i ekonomin, vi pekar ut särskilda områden som behöver åtgärdas och vi bygger strukturer som bär sig långsiktigt.

Se eller lyssna på intervjuer angående vårt förslag till budget 2014 i länkarna nedan.

Tv4 Umeå 22/10

P4 Västerbotten

Bli först att kommentera

Landstingsbudget 2014

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag presenterade vi i landstingsmajoriteten vår inriktning i budgetförslaget för 2014.

Vi väljer att satsa mest på våra hälsocentraler och sjukstugor, men också på bland annat psykiatrin. Vi prioriterar dessutom löneökningar för sjuksköterskor som ett led i att klara framtida rekrytering.

Flera landsting höjer nu skatten. Stödet från regeringen avtar och landsting runt omkring i Sverige dras med underskott. Även vi kommer att höja skatten. Men inte för att täcka ett underskott, utan för att möta det minskade statsbidraget på 360 miljoner vi får i utjämningssystemet. Och det är en viktig skillnad. Vi har i övrigt en ekonomi i balans.

Skattehöjningen kommer att ske i två steg för att möta den successiva minskningen av statsbidraget. Vi höjer med 50 öre nu och 50 öre 2017.

Utöver det finns ett utrymme för satsningar. Att vi har det utrymmet beror på att vi har lyckats komma ur vårt tidigare underskott. Det känns bra. Det gör att vi har koll på läget och dessutom kan göra medvetna insatser. Vi väljer fortsatta satsningar på primärvården eftersom vi vill stärka den nära vården, det är viktigt för jämlikhet och tillgänglighet, och vi gör det för att fortsätta omstruktureringen.

Vi kallar budgeten för ”Helhetsansvar för framtidens behov med långsiktiga lösningar”.

I samband med fullmäktige presenteras budgeten mer i detalj.

Bli först att kommentera

Näringspolitik efterlyses

Av , , Bli först att kommentera 23

Beskedet om monteringen på Volvo har knappast undgått någon. Effekterna är svåra att överblicka och oron är givetvis stor.

Att näringslivet utvecklas och förändras är lätt att konstatera. Ibland till det bättre, som polarvagnen i Dorotea, och ibland till det sämre, som sågen i Vilhelmina och nu Volvo. Industrinäringen i länet hänger samman i långa kedjor, där alla länkar är betydelsefulla. Råvaror, utbildning, forskning, arbetskraft, infrastruktur, förädling, transporter, kultur – allt spelar roll i slutändan.

Allt är också politik. Och då är samarbete viktigt, men framför allt vilja och ambition. När alliansregeringen halverade transportstödet slog det hårt mot industrin i norr. Volvo fortsatte visserligen göra vinst, men budskapet från regeringen är att Västerbotten och Norrland inte är att bry sig om.

Ansvaret för regionens utveckling ligger delvis hos oss själva – ett ansvar vi tar så gott vi kan med de begränsade medel vi har. Men i slutändan är näringspolitiken Näringsdepartementets och Annie Lööfs ansvar.

Förhoppningsvis agerar regeringen nu. De bestämmer inte över Volvos, men däremot annat. Exempelvis kan de ändra sig och börja bygga norrbotniabanan, de kan satsa mindre på skattesänkningar och mer på högskolan eller för den delen se över transportstödet. Någonting som spelar roll för tillverkningskedjan här hos oss i norr. Om inte det privata näringslivet investerar så måste det offentliga göra det. Men det förutsätter att viljan finns att vår region ska utvecklas.

Bli först att kommentera

Hopp om ny finlandsfärja

Av , , Bli först att kommentera 17

Imorgon talar regionråd Erik Bergkvist i Tallin om bättre transporter över norra kvarken.

Förhoppningen är att EU ska bidra till att finansiera en ny miljövänligare färja med bättre lastnings- och lossningsmetoder.

Antalet resenärer har fördubblat sedan den senaste färjan togs i drift. Effekten är fler besök, mer handel och en ökad samhörighet mellan regionerna på vardera sida bottenviken. Förutom stärkt regionalpolitik för oss här i norr, skulle en bättre trafik också innebära att länderna kommer närmare varandra.

Bli först att kommentera

Hotat regionalt självstyre?

Av , , Bli först att kommentera 17

Göran Hägglunds utspel om att avskaffa landstingen och föra över hälso- och sjukvården till staten är inte en ny idé. Moderaterna återkommer också till den med jämna mellanrum. Den bubblar upp då och då i de borgerligas retorik.

Tror de att den regionala utvecklingen blir bättre av att den styrs utanför regionen? Skulle länets olika föreningar få ha kvar sitt stöd? Eller de vårdplatser vi har ute på sjukstugorna exempelvis, vilket är ovanligt i övriga landet, menar de att en statlig sjukvård skulle försvara dem?

Jag tror inte det. Poängen med att ha ett regionalt självstyre är att kunna göra val och prioriteringar utifrån lokala förutsättningar och viljor. Indelningen i län och regioner fungerar lite som försäkringar – de behöver ha den storlek som gör att de får tillräckligt underlag, omfattar tillräckligt många, för att systemet ska gå runt. Vi kan exempelvis se att NUS inte skulle klara sig med bara Västerbotten som underlag, medan hälsocentralerna täcker mindre upptagningsområden. Beslutsrätten bör därefter ligga så nära medborgarna som möjligt. Inget säger att det skulle bli mer eller bättre vård med staten som huvudman. Särskilt inte med en borgerlig regering. Snarare skulle det lokala inflytandet beskäras.

Det hela blir luddigt. I ena stunden talar borgerligheten väl om att satsa regionalt för att i andra stunden helt vilja skala bort det regionala självstyret, samtidigt som de också motarbetar eller duckar för frågan om en framtida region i Norrland.

Bli först att kommentera

Landstingsekonomi och framtiden

Av , , Bli först att kommentera 14

Vi kan idag ta oss an framtida utmaningar bättre tack vare balans och lättare ryggsäckar. Och det finns saker vi kommer att behöver hantera.

Tidigare har jag beskrivit att kostnaderna ökar med 80 miljoner varje år. Men dessutom kommer vårt landsting att få en kostnadssmäll på 360 miljoner när det nya förslaget till skatteutjämning börjar gälla. Det kan jämföras med projekt balans som genomfördes 2012, då vi skulle minska kostnaderna med 150 miljoner. Nu handlar det om minskade intäkter med 360 miljoner.

Och något som provocerar mig oerhört är att den moderat leda regeringens förslag ger EN MILJARD kronor till de rikaste kommunerna som främst är Stockholm kommuner och till Stockholms läns landsting. Detta för att de moderata kollegorna i kommunerna ska acceptera att alls vara med. Helt plötsligt finns en miljard att skaka fram, och så går den till de rikaste kommunerna.

Två andra stora framtidsutmaningar vi kommer att behöva jobba med är dels att möta den åldrande befolkningen och dess behov, här krävs både tankekraft och finansiella resurser, dels att klara av rekryteringen. Vi behöver mer kunnig personal framöver. Här måste vi jobba tillsammans med utbildningarna.

Med blicken framåt, långsiktighet och helhetstänk kommer det att gå bra.

Bli först att kommentera

Landstingsekonomi del 2

Av , , Bli först att kommentera 16

Om förra inlägget handlade om balans och långsiktighet, så berör det här inlägget mer vilka resurser vi har.

Vad finns det för resurser?
De resurser som är absolut viktigast är människor och kunskap. Det är kompetent personal som bär upp verksamheten. Det är de som botar, vårdar, utvecklar. Så en utbildningssatsning idag, ger bättre hälso- och sjukvård imorgon. Det är ekonomi.

Men även idag måste saker och ting finansieras. Löner ska delas ut och mediciner köpas in. Det finns tre intäkter för att finansiera detta: landstingsskatt, statlig skatt (som regeringen sen skickar ut som statsbidrag) och egenavgifter. Landstingsskatten är den största och viktigaste, men även statsbidragen spelar stor roll. Egenavgifterna är knappt någon intäkt, och vi vill inte heller att de ska vara det. Hälso- och sjukvård ska finansieras gemensamt och fördelas efter behov – inte efter plånbok.

Med den borgerliga regeringen har statsbidragen minskat. Inte i kronor, men som andel av finansieringen. De släpar efter, vilket gör att landstinget i högre grad får klara av löneökningar och medicinsk utveckling på egen hand. Det här är en konsekvens av att välja skattesänkningar före vård.

I det läget måste vi tänka smartare. Vi har därför valt att i första hand omstrukturera. Att vi pratat så mycket om samverkan handlar om att kunna bevara vårdplatser och vårdnivå men till en längre kostnad genom personalsamverkan med kommunerna.

Använder vi resurser på ett bättre sätt får vi mer vård för pengarna.

Bli först att kommentera