Landstingsekonomi del 1

Av , , Bli först att kommentera 17

Sen jag återupptog den här bloggen har jag fått många frågor om landstingets ekonomi, hur det ser ut framåt och lite hur det funkar. Så i några inlägg i följd tänkte jag försöka ge en bild av det ekonomiska läget för landstinget, av förutsättningarna och av de målsättningar vi har.

Långsiktighet
De flesta ställer nog upp på beskrivningen att vi har haft en tuff period bakom oss. Men när vi årsskiftet 2012/2013 avslutade och summerade arbetet att nå balans i ekonomin, Projekt balans, kunde vi konstatera att vi nått dit vi ville. Kostnadsläget är i nivå med utgiftsläget.

Målsättningen med att nå balans handlar ytterst om att få en långsiktighet och stabilitet i verksamheten. Det gör att vi kan styra och nå våra mål, prioritera och omfördela, utan ryckighet eller panikåtgärder. Och det är också en moralisk fråga om att inte vältra kostnader på dem som kommer efter oss.

Även om vi idag kan andas ut när det gäller att inte längre gå med underskott och behöva göra generella neddragningar år efter år, måste vi vara ärliga med att vi står inför utmaningar. Fortfarande ökar behoven, och räknar vi med utvecklingen inom vården så ska 80 miljoner nya pengar hittas varje år. I grunden är utvecklingen bra, vi vill bejaka den och kunna erbjuda det bästa, men då måsta vi kunna prioritera och omfördela.

Att vi idag har balans innebär att vi har bättre förutsättningar att möta framtiden. Som folkvald är det också ett ansvar att inte sjabbla med medborgarnas pengar. Vi ska kunna lita på att pengarna går dit de är avsedda och att saker och ting fungerar. Även på lång sikt.

Mer vård med S-regering

Av , , Bli först att kommentera 20

Socialdemokraterna hade i regeringsställning satsat ytterligare 2 miljarder på hälso- och sjukvården. Framför allt hade pengarna gått till mer personal. För vårt län hade det handlat om över 50 miljoner mer till hälso- och sjukvården.

Dessvärre kommer inte det här att bli verklighet förrän vi fått ett regeringsskifte. Alliansregeringen vill hellre sänka skatten. Till och med låna av framtida generationer för att sänka skatten nu. Skillnaderna i ambition och riktning är uppenbara.

Många landsting har det kämpigt med ekonomin. Alliansregeringen duckar för sitt ansvar att finansiera och möta utvecklingen. I vårt landsting har vi lyckats få bra kontroll på kostnaderna tack vare de omstruktureringar vi har gjort. Det ger oss ett starkare läge för 2014 och framåt. Men, såklart, 50 miljoner extra från regeringen hade inte suttit fel. Vid nästa val kan vi se till att få det så.

Missvisande rubrik om landstingsekonomin

Av , , Bli först att kommentera 17

SVT:s rubrik att projekt balans blev en fördyring fick mig att lyfta på ögonbrynet igår. Projekt balans, vårt arbete för att få bukt med ett ekonomiskt underskott, avslutades 2012. Och utvärderingarna visar att vi också har uppfyllt målet med att nå balans i ekonomin. Kostnaderna har minskat med närmare 150 miljoner.

Men för den sakens skull ska vi inte blunda för andra frågor och problem längs vägen. Personalbristen till exempel. Den har vi levt med till och från och ibland leder den till att vi inte hinner ge vård till alla inom tidsramen för vårdgarantin. Vilket kan ge merkostnader, som SVT mycket riktigt belyser.

Personalbristen hade däremot inte varit enklare att hantera om vi haft ett underskott på 150 miljoner, vilket var verkligheten före projekt balans.

Nä, idag har vi mycket bättre möjligheter att styra och möta utmaningarna för 2014 och framåt.