Borgerligt plus och minus

Budgetförslaget från de borgerliga partierna i landstinget kan sammanfattas med: de festar upp pengarna nu och tar baksmällan 2016-2017.

Inför den här budgeten har de accepterat en skattehöjning och lagt sig på samma nivå som oss. Men den skattehöjning vi har aviserat 2017 för att klara finansieringen fullt ut har de däremot inte räknat med, vilket gör att de saknar pengar från 2017 och framåt.

För stunden har vi alltså samma skattesats. Men om vi jämför våra budgetförslag så ser det ut som om de borgerliga partierna ändå har mer pengar än oss under 2015. Det finns två orsaker till detta.

Den första är att de skriver ner ”god ekonomisk hushållning”. Det vill säga att de använder sig av överskottet som vi har samlat i ladorna. Konsekvensen av att använda landstingets buffert till verksamhet nu, som är tänkt att finansiera framtida kostnader, blir att sårbarheten för landstinget ökar framöver. Det är väldigt kortsiktigt.

Den andra orsaken är att de använder tillfälliga medel till att öka ordinarie verksamhet. Förslaget från oss är att de tillfälliga medlem ska användas för att hälso- och sjukvården ska klara av omställningen att gå ifrån sjukhusvård till primärvård, och vi kallar detta för strukturbidrag. Men de borgerliga partierna satsar dessa pengar nu, spritt på flera ordinarie verksamheter. Problemet är att pengarna tar slut 2016. Därefter får de skära ner, vilket handlar om 50 miljoner.

I övrigt ser deras budget ut ungefär som den brukar. De har tänkt lösgöra pengar till satsningar genom att spara in 16 miljoner på ”administration”, som de kallar det. Vilka det är som blir av med jobbet säger de inte. Det är oklart om det handlar om landstingets jurister, tjänstemän som bereder ärenden eller alla receptionister.

Som vanligt ska de också privatisera verksamheter. Men de vill inte säga vilka. De har i alla fall räknat med att dra in tio miljoner på det, och dessa tio miljoner har de även lovat bort.

En sak som de får svårt att förklara är hur de har tänkt sig spara in 20 miljoner på minskade vårdskador. Så klart vill alla att vårdskadorna ska minska, men detta är svårt att sätta en prislapp på. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att landstinget lyckas arbeta så bra med att minska vårdskadorna så att färre blir sjuka och vi därmed kan minska antalet vårdplatser och säga upp personal. Det enda sättet att hämta in 20 miljoner på är nämligen genom att minska vårdplatser och personal – och detta i så fall efter det att arbetet med att minska vårdskadorna är gjort, vilket tar tid och sker successivt. Men att göra som de borgerliga, redan nu räkna detta som en intäkt, kräver en förklaring. Det är som att sälja skinnet innan björnen är skjuten. 20 nya miljoner är givetvis lockande, problemet är bara att de inte har pengarna. Men de har redan lovat bort dem så risken är överhängande att de får skära ner på något annat.

Med en borgerlig budget får vi ett sårbarare landsting, med 60+20 miljoner kronor i nedskärningar att vänta 2016-2017, och därtill en rad tveksamma finansieringskällor.