Islamist är försvunnen i Sverige.

”Är någon utanför Rosenbad och riksdagen förvånade över att anmälningsplikten för islamistiska säkerhetshot inte fungerar?
Dessa individer ska tas i förvar fram tills att vi kan utvisa dem.”
– Katja Nyberg (SD)

Det är förstås föga förvånande att detta skulle ske. Återigen tydliggör detta bekymren med både regeringens oförmåga, och även det ohederliga i moderaternas häftiga retorik när man hävdar sig föreslagit ändring av lagen som nu inneburit att sex imamer som anses utgöra hot mot rikets säkerhet släpps på fri fot i Sverige, men realiteten endast önskat höja förvarstagandet med tre månader till.

Experten Krister Thelin ger SD rätt i att förvarstagning över 12 månader är fullt möjligt, såvida man regelbundet prövar huruvida verkställighetshindret kvarstår.

Att det ens får gå till på det här sättet är helt absurt!

Precis som Sara Gille, vår SD-riksdagsledamot ifrån Dorotea säger, ska inte hederkulturens medeltida sedvänjor få förekomma i Sverige.

Man blir bokstavligt talat förbannad när man hör Morgan Johanssons svekfulla tomma ord rörande att komma åt problemen, speciellt när socialdemokraterna inte presenterar ordentliga förslag för att komma åt problematiken.

Märk väl hur Morgan Johansson väljer att trivialisera problemen bland annat genom att dryfta kusingifte mellan kungligheter i medeltida Europa.

Sverigedemokraterna vill stävja tvångsäktenskap på riktigt. Män och kvinnor ska själva få välja om och vem de gifter sig med. Därför vill vi höja straffen.

Passar på att skamlöst stjäla rubriken från Henrik Vinges twitter.

Imamerna gick inte att utvisa, eller hålla i förvar. De släpptes på fri fot, så även imamen i Umeå. Även terrordömde David Idrisson från Strömsund släpptes på fri fot i måndags.

Minns ni Drottninggatan? När Rakhmat Akilov med en lastbil körde på människor längs Drottninggatans gågatudel i Stockholm?

Sverige är inte förskonat från terrordåd.

Det är knappast kontroversiellt att säga att länder måste säkra tryggheten i ett land för att allt ska fungera inom landet. Ett krav för att demokrati och välfärd ska fungera är att landet inte blir angripet. Därför måste säkerhetshot utvisas.

Att Socialdemokraterna och övriga regeringspartier inte vill ta ansvar nu är fullständigt befängt, och strider mot grunderna för medborgarkontraktet.

Om man röstat på ett annat parti än SD och vill ifrågasätta hållningen hos partiet man röstat på, gör det.

Detta ska inte ens vara ett politiskt beslut. Detta ska vara sunt förnuft. Vi kan inte ha säkerhetshot på fri fot runtom Sverige!

Helt sjukt!

Utvecklingen i Region Västerbotten har varit väldigt märklig att följa. Socialdemokraterna tycks värna om sina skyddslingar i alliansen, men även alliansen syns skydda majoriteten.

Alliansen har i vanlig ordning ingen egen politik att presentera utan fortsätter stryka majoriteten medhårs i Region Västerbotten. Man kan fråga sig hur det kommer sig att alla partier i Alliansen ständigt tycker lika som majoriteten. Är de stödpartier åt majoriteten eller har de bara brist på idéer och ambition?

Efter att Alliansen tillsammans med majoriteten först höll oss utanför de platser vi fick rätt till av väljarna i Region Västerbotten (platserna gick till majoritetspartier istället), har alliansen kopierat majoritetens budget för 2020 (även om man briljerar med annorlunda ”Visioner”). Inför regionstyrelsen idag fanns heller ingen kulturplan på bordet från alliansen.

Som vi ser det finns det bara ett oppositionsparti i Region Västerbotten.

Endast Sverigedemokraterna hade ett eget förslag på kulturplan, precis som vi hade en egen budget.

VK har också skrivit en artikel rörande vår kulturplan, artikeln går att läsa här.

Kultur idag kostar en hel del för kommuner, region och stat. Det blir inte hållbart när kommunerna har särskilt svåra ekonomiska förutsättningar. Några av huvudargumenten för att lägga skattemedel på kultur är att det på sikt ska stärka social rättvisa, och visst är socialrättviseperspektivet är viktigt, men rimligen är det viktigare ur det hänseendet att lägga medel på välfärd som kommer samtliga medborgare till gagn.

ett annat argument för att lägga omfattande medel på kultur är att det kommer leda till att fler kommer bosätta sig i kommuner som har ett stort kulturutbud. Men rimligen är kärnverksamhet, att det finns tillgång till förskoleplatser, god skola, trygg vård viktigare för att man ska välja att bosätta sig i en kommun.

Vår kulturplan för Västerbotten utgår från följande premisser

Offentligt finansierad kultur ska inte söka att vara normbrytande eller provocerande, eftersom den är beslutad av en majoritetsförsamling. Istället bör arbetet principiellt fokusera på att synliggöra och bevara våra kulturarv och kulturmiljöer. Vi vill vara tydliga med att kultur är politiskt beslutad i stor omfattning, både genom samverkansavtalets ramar, genom kulturplanen och genom kommuners kulturprioriteringar. Vi menar att bevarandet och synliggörandet av kulturarv och kulturmiljöer är av värde för att stärka nationella minoriteters nationella identitet. Vi menar att bevarandet och synliggörandet av kulturarv och kulturmiljöer är av värde för att stärka den svenska identiteten. Att mångkultur kommit att prägla arbetet just att främja den svenska identiteten är i sig särskilt märkligt, och har en samhällssplittrande effekt. En stor del av den kultur vi har idag driver en egen politisk agenda.

I vår budget har vi omfattande satsningar på sjukvård. Detta innebär att vi har omfattande nerskärningar inom främst proffskultur, vi har emellertid satsningar på kulturområdet som kommer en större del av befolkningen – och länet till del. Förändrginar som vi föreslår runtom kommuner och i regionen har vi också presenterat i vår kulturplan:
– Synliggöra och bevara kulturarv och kulturmiljöer
– Lyfta digitala möjligheter för professionella kulturutövare
– Kultur ska inte exkludera enskilda
– Skapa bättre förutsättningar för äldre att ta del av kultur, inte minst som samlingspunkt för samvaro.
– Särskilt stort fokus på verk som saknar levande upphovsman
– Möjligheter till utvecklad kulturverksamhet inom habilitering.
– bevarande av regionala dialekter
– uppmärksamma kommuner att de ger bidrag till fria kulturaktörer som bedriver exkluskluderande verksamhet.
– Stärkt satsning på digital infrastruktur för medborgare.
– Minskat fokus på professionell kultur som finns tillgänglig för en absolut minoritet av länsinvånarna, innebär stora medel idag som skulle kunnat komma vården till gagn istället.

Kulturplanen i sin helhet går att läsa här.

Moderaterna säger sig ha föreslagit en ändring av lagen som innebär att de imamer som utgör säkerhetsrisk för Sverige släpps på fri fot.
Egentligen ville moderaterna bara att de skulle släppas fria tre månader senare.

Väldigt uppseendeväckande hur övriga partier inte har tagit sitt ansvar rörande detta!
Helt sjukt!

Endast med Sverigedemokraternas förslag hade vi kunnat stoppa det som nu hänt.

”Vid verkställighetshinder ska personerna i första hand utvisas till sitt
ursprungsland, i andra hand ska regeringen se till att upprätta ett avtal med
ett tredjeland dit personer kan utvisas med stöd av lagen och i sista hand
ska personerna hållas i förvar tills de antingen kan utvisas eller, under
polisens översyn, självmant lämnar landet, vilket de givetvis kan göra när
som helst så länge de inte avtjänar något straff.”

– Marttinen (SD), sid 104

Utav samtliga stölder av bildelar, bilar, jordbruksmaskiner och båtmotorer ligger utländska ligor bakom 90%, enligt SR och DN.

Enligt DN så lägger tullen endast 2 % av sin arbetstid på att kontrollera fordon.

Detta är ett riktigt problem för tryggheten i Sverige. Vi menar att vi måste stärka tullens verktyg och finansiering för att göra det tryggt att bo och leva i Sverige.

Uttryckligen: fruktansvärt.

Islamiska föreningen har nu valt att dryfta sin oro av att vara ansedda vara ett extremistnäste, efter att ha anlitat en extremistisk imam som sedan dömts att utvisas, sedan därefter satts på fri fot.
Att vederbörande satts på fri fot är helt galet.
Samtliga övriga partier valde att ge folkhälsobidrag till Islamiska föreningen i Västerbotten.

En förening väljer förstås själva vilka föreläsare man bjuder in, vilken verksamhet man bedriver och så vidare. Detta står föreningar fritt. Samtidigt måste man på föreningsnivå ta ansvar för den verksamhet man valt att bedriva.

När en regionpolitiker snabbt kan lista ut att en imam är kontroversiell, får man nog också förvänta sig att en islamisk förening kan göra detsamma.