Det är förstås ett ämne man återkommer till. Det finns förstås också skäl till det.
För i Västerbotten och främst i Umeå går särdeles mycket medel till just kultur.

Nu är jag förvisso en aning sen på bollen den här gången, men läste att Jan Hägglund valt att anklaga mig för att nästan vulgarisera debatten kring kultur.

Jag förstår det som att Janne försöker att säga att jag förytligar debatten kring kultur, särskilt på grund av de lagstadgade biblioteken som han menar att vi skulle vilja lägga ned(?).

Argumentet är emellertid inte relevant då vi inte föreslagit några neddragningar i biblioteken. Man vill väl ogärna själv göra sig skyldig till försyndelsen att vulgarisera debatten – så förutsätter att Janne hört retoriken från någon av våra mindre intellektuellt hederliga motdebattörer under senaste kommunfullmäktige (Nej, vi vill inte ”ta bort all kultur”).

Problemet är att Umeå kommun lägger så fruktansvärt mycket medel på kultur jämfört med alla andra kommuner. Det är ett problem man kan närma sig på två sätt. Genom att sänka övergripande ramar i budget, och genom att föreslå att avsluta projekt.

Vi gör båda delarna. Kanske bör arbetarpartiet överväga att göra något- eller (också) båda dera.

Men som rubriken säger. Kulturmedel gör sig bättre i välfärden. Så är det. Naturligtvis inte alla kulturmedel, men det går absolut att göra en omfattande ramjustering, vilket jag talat för under varje år som ordinarie ledamot i fullmäktige under budgetdebatten.