Noterade att Petter Bergner problematiserade bekymret med kommunikation från regionen i beredningsskedet – det vill säga redan innan ärendena är beslutade.

Jag kan instämma i problemen. Även ärenden som ska vidare till fullmäktige för att beslutas kommuniceras ofta från regionstyrelsen.

S M och V är de enda som tillåts närvara under pressträffarna efter regionstyrelsen. Några större skillnader finns inte egentligen mellan de partierna. S och V ingår som bekant samarbete, men Alliansen som leds av M har principiellt ungefär samma budgetprioriteringar som S och M (vilket leder till mindre medel till vård och vårdpersonal, mer medel till administration, kultur, regional utveckling och förtroendemannaorganisation – även om man försöker kommunicera annorlunda).

Sverigedemokraterna har ingen representant under dessa träffar. Istället bjuder vi in till egna presskonferenser/träffar när större ärenden ska tas upp.

Jag har förståelse för att det mediala arbetet idag är svårlett, färre som läser lokala media – och i förlängningen svårt för de förhållandevis få journalisterna att kunna medverka på var mindre pressträff.

Men det finns också en till dimension. Förutsättningarna för ärendena kan komma att ändras inför beslut i fullmäktige.
Många av oss som sitter som gruppledare eller i styrelsen har ett helikopterperspektiv i våra respektive partier.

Det vill säga att vi håller en övergripande blick över ekonomi och organisation.

Jag kan bara tala för Sverigedemokraternas grupp avseende vikten att lyssna in våra ledamöter. Ofta besitter våra ledamöter särskild kompetens och erfarenhet inom särskilda områden. Om ett ärende rör exempelvis medicinska sekreterare har jag själv som gammal svetsare, knappast mycket erfarenhet att tillföra. Katrin Larsson (SD) en av våra ledamöter som själv arbetar just som medicinsk sekreterare. Att inte höra hennes syn på ett ärende som berör just detta hade ju vart fullständigt oansvarigt från min sida.
För vår del har gruppledaren främst helikopterperspektivet, och välkomnar synpunkter från våra ledamöter.

Samtidigt kommuniceras mycket innan gruppen haft sitt möte inför fullmäktige av övriga partier. Måste säga att jag är fascinerad över att gruppledare som ofta främst suttit som just gruppledare kommunicerar en linje innan gruppen fått säga sitt.

Rimligtvis bör man sträva efter att kommunicera först efter beslut formellt fattats i fullmäktige. Det handlar om att låta partiernas gruppmöten få äga rum, så att samtliga ledamöter fått säga sitt.

I de fall ärenden som kräver en större intern beredning hanteras, är det väl rimligt att kommunicera detta redan i styrelsen, men där måste också samtliga partier höras.